Jag lånade detta recept till skördelunchen från Ulrika Davidssons bok "Ulrikas bästa GI-mat". Egentligen vet jag inte hur mycket GI det är, för receptet innehåller dinkelmjöl och enligt vissa "skolor" så är det lika illa som vetemjöl. Men de blev väldigt goda i alla fall och jag kunde använda rosmarin från egen odling.

1,5 dl hackade valnötter

2 msk färsk hackad rosmarin

25 gram jäst

3 dl ljummet vatten

1 tsk salt

1 msk honung (jag tog faktiskt lite mindre)

3 msk olivolja

6 dl dinkelsikt + 0,5 dl till utbakning

2 dl rågsikt

Rosmarin (hackad) och flingsalt att ha på bröden

Lös jästen i vattnet och tillsätt alla ingredienser. Blanda väl (gärna i maskin). Degen ska vara lös. Häll ut på mjölat bord och strö lite mjöl över. Täck med bakduk och jäs i 45 minuter. Sätt ugnen på 250 grader.

Dela degen i fyra delar och lyft över till bakplåtsklädd plåt. Forma vridna baguetter. Pensla med vatten och strö på mer hackad rosmarin och flingsalt. Grädda i 10 minuter.

Goda! Speciellt med hummus eller morotsröra på.

Idag fälldes flaggstången för rengöring. Den har sett tråkigt alggrön ut ett tag.

Den var förvånansvärt lätt att få ner. Tre skruvar i fundamentet lossades och sedan var det bara att fälla. Lätt var den också, men det behövs två personer för att den inte ska dimpa i backen och spräcka toppen.

Så här grön var den innan den fick en dos av "milda dryga Yes" - en sprejflaska med vatten och Yes, en svamp och lite vatten från trädgårdsslangen. Svårare än så var det inte (undrar varför jag köpte det där dyra algmedlet? Men det kan nog gå åt till huset framöver).

Och så här ren och fin blev den. Änden på vimpeln hade fransat sig så den klippte jag helt sonika av i väntan på att jag får köpa en ny till nästa säsong.

Nästa stång att få sig en duvning var min blivande humlestör. Jag blev lite Ernst-inspirerad och målade den svart. Stören kommer från min systers och hennes mans lager av störar (de bygger gärdesgårdar), den är barkad (för hand med en av mina köksknivar, men det gick bra) och den vässade delen är bränd (delvis via min egen grill(!) och delvis via grannens eldningstunna när hon brände skräp i samband med renovering) så att den ska stå emot fukten i jorden bättre.

Placering blir i odlingen vid den nya stenplattan framför pergolan, men det innebär att jag måste flytta på en eller ett par blomsterställningar så det kanske får vänta tills våren. Eller åtminstone tills det mesta blommat över. Humleplantan jag fick av syrran kanske jag får plantera tillfälligt någonstans i väntan på riktig placering.

Under mitt västkustenbesök i somras hade jag tydligen avslöjat att jag önskade att jag hade en riktigt stor temugg. Någon hade lyssnat och noterat och vid gårdagens skördelunch fick jag denna fina blommiga, och enormt stora, temugg. Den har jag invigt idag vid frukosten. Den krävde två tepåsar. Perfekt.

Jag tänkte dela med mig av några recept från skördelunchen, i detta inlägg och i kommande. På menyn stod:

Grillad kyckling med rödbets- och chèvregratäng

Kantarell- och västerbottenpaj med färsk timjan och gurka och tomater från växthuset

Dinkelbaguetter med valnötter och färsk rosmarin och till det hummus, morotsröra och brieost med min hemlagade krikonmarmelad med kanel

En blandad grönsallad med päron och valnötter och en vinegrett med citronolivolja, hjortronvinäger, salt och peppar

Till efterrätt blev det helt enkelt kaffe med en mörk chokladtryffel med pistagenötter och vispad hallongrädde till.

Kantarell- och västerbottenpajen är inte så svår. Det var pajskalet som hade ett GI-tema. Det är gjort på 2 dl sojamjöl, 2 msk fibrex och 100 gram smör. För övrigt gör man som vanligt: fyll med stekta kantareller, riven västerbottenost, klippt färsk timjan och en äggstanning med mjölk eller grädde. Grönsalladen beskriver nog också sig själv ovan.

På bilden ovan syns morotsröran. God till bröd (eller kanske som tillbehör till grillat?). Man gör så här:

Lägg två skalade morötter i bitar i en skål. Tillsätt en riktigt stor mogen avokado eller två små, 0,5 dl naturella cashewnötter, 0,5-1 tsk curry, en halv pressad citron, peppar och salt. Mixa till en röra. Lägg upp i en skål och dekorera med hackade cashewnötter - naturella eller rostade.

Recept på gratängen och brödet kommer i senare inlägg.

Jag har satt liljor (ganska små) som jag fått av min granne i en hög med jord. Jag hoppas de kommer att blomma fint nästa år, men liljebaggarna gör sitt bästa för att tugga i sig bladen.

Någon som vet vad man kan göra åt dem? Någon sa att man kan spruta vitlöksvatten på liljorna. Jag har provat, men tycker inte det hjälper.

Min mamma tar dem och trycker helt sonika sönder dem mellan fingrarna, men jag tycker det är lite äckligt att göra. Dessutom brukar de ramla ner på marken när man försöker ta dem och då lägger de sig på rygg så att man inte ser dem, för de är jord-kammo-färgade på magen.

Jag tar tacksam emot tips.

Idag fick jag också liljefrön från min moster som jag ska sätta i samma jordhög. Jag älskar dessa pampiga blommor och längtar efter att få se dem nästa år.

Idag har jag också haft goda vänner på skördelunch. Så himla trevligt. De är alltid försökskaniner när det gäller maten och det fanns som vanligt några nyheter på bordet i år. Det kommer lite recept framöver.

Jag fick bland annat ett par inspirerande trädgårdsböcker från dem, så nu ska här läsas.

Solrosorna börjar blomma, som små solar i odlingen. Det är märkligt hur olika de kan vara i storlek och färg. En del jag har är flera meter höga. Den här lilla solen är bara dryga metern hög. Men först av alla.

Det regnar. Och regnar. Men jag hoppas att det håller uppe lite imorgon lunch, för då kommer vänner på en liten skördelunch och jag skulle vilja grilla lite.

Ja, inte är det vackert, men alldeles nödvändigt för att få styrsel på ogräset. Denna del är nu täckt inför nästa år. Under presenningen, nere till höger, ligger en gigantisk hög med nässlor som jag dragit upp en och en. I vår tar jag fram min lilla Mantis, viker undan presenningen och fräser upp den fina jorden. Kanske blir det potatis där. Kanske bygger jag den där lilla redskapsboden som jag behöver, för det blev ju inte av i år. Möjligheterna är oändliga.

Jag har fått min första aubergin i en av mina pallkragar! Den är inte så stor än och den har en lite underlig form, men det är helt klart en knytnävsstor aubergin. Hoppas det kommer fler och hoppas att den här växer till sig.

Idag bytte jag ut ett par bordsblommor. En av dem syns här. Jag tror faktiskt att det är samma sorts blomma som jag satt i rabatterna och som heter Rävsvans (ja, den har säkert något fint latinskt namn också). Den lyser upp i alla fall.

Jag plockade lite grönsaker och örter ikväll, som jag ska ha till matlagning imorgon inför lördagens traditionella skördelunch med vänner. Skruffa gillar verkligen doften av örter. Kanske tycker hon också om min nya blomma?

I en av mina pallkragar växer purjon som en liten skog. De är lite taniga än så länge, men de kommer så sakteliga. Goda är de i alla fall för jag provade dem i en grönsakslåda jag gjorde häromdagen. Man känner sig faktiskt lite rik när man kan gå ut i odlingen och hämta in potatis, purjo, morötter, squash och polkagrisrandiga rödbetor och göra sig en liten gratäng.

Mini är på språng. Hon bryr sig nog inte så mycket om purjon. Alls.

Jag är lite trött på mina höstastrar. När jag satte dem för två år sedan var de små och söta och blommade så fint. Förra året hade de växt och blivit långa och rangliga (som de ju ska göra) och i år låg de ner i en eländes, ful hög.

Jag gjorde ett försök att stötta upp dem, men de är fortfarande risiga. Bladverket är svart och torrt här och var och stjälkarna är sneda och vinda. Kanske ska jag byta ut dem mot något annat. Något lågt, med fina höstblommande blommor, som är mer täckande. Tips, någon?

Klematisen som jag planterade vid pergolan verkar trivas bra än så länge. Den gamla gav ju upp, men jag misstänker att det beror på att roten låg oskyddad. Det brukar de inte tycka om.

Nu hoppas jag att klematisen börjar växa och klättra ordentligt på pergolan. Jag har ju en på vardera sidan.

Mitt tulpanträd har fått en blommande kompis i form av den första solrosen som vecklat ut sina gula kronblad.

Tulpanträdet verkar inte fatta att det inte befinner sig i zon 1-2, där det egentligen skulle vilja vara. Det har växt en del i sommar och klarade vintern som var. Jag hoppas det fortsätter så, för då kanske jag kan få se det blomma ... om en 20-25 år sådär.

Tills dess så får jag nöja mig med att njuta av formen på det fina bladverket. Så vackra blad.

I helgen har jag slitit med ogräs. All vallört (eller vad den nu heter) runt flaggstången är borttagen. Den kommer med allra största säkerhet igen nästa år. Jag har slagit ogräs med lie i landet (jag kom aldrig så långt att jag odlade där på mer än ett par rader).

Och så har jag dragit bort nässlor igen - en och en - och lagt i en gigantisk hög. Detta och en del av landet är nu täckt av en presenning inför våren. Hoppas att lite rotogräs dör. Det värker i armarna på mig, men det var skönt att få detta gjort.