Klematisen som jag planterade vid pergolan verkar trivas bra än så länge. Den gamla gav ju upp, men jag misstänker att det beror på att roten låg oskyddad. Det brukar de inte tycka om.

Nu hoppas jag att klematisen börjar växa och klättra ordentligt på pergolan. Jag har ju en på vardera sidan.

Mitt tulpanträd har fått en blommande kompis i form av den första solrosen som vecklat ut sina gula kronblad.

Tulpanträdet verkar inte fatta att det inte befinner sig i zon 1-2, där det egentligen skulle vilja vara. Det har växt en del i sommar och klarade vintern som var. Jag hoppas det fortsätter så, för då kanske jag kan få se det blomma ... om en 20-25 år sådär.

Tills dess så får jag nöja mig med att njuta av formen på det fina bladverket. Så vackra blad.

I helgen har jag slitit med ogräs. All vallört (eller vad den nu heter) runt flaggstången är borttagen. Den kommer med allra största säkerhet igen nästa år. Jag har slagit ogräs med lie i landet (jag kom aldrig så långt att jag odlade där på mer än ett par rader).

Och så har jag dragit bort nässlor igen - en och en - och lagt i en gigantisk hög. Detta och en del av landet är nu täckt av en presenning inför våren. Hoppas att lite rotogräs dör. Det värker i armarna på mig, men det var skönt att få detta gjort.

 

Carina

15 augusti 2011 18:53

Ett av solrosfröna från fågelbordet fick slå rot och växa upp. Nu tittar den upp över altanräcket och skiner som en sol. :) De är så fina.
Vad jättefint ditt tulpanträd är.

 

Carina

15 augusti 2011 18:54

Och klematisen! Hoppas den klarar vintern.

 

Frejda

15 augusti 2011 21:05

Carina - Jag sätter alltid lite solrosfrön här och var. De lyser så fint framåt hösten. Och maffiga är de i storlek också. En av dem jag har är nog 2,5-3 meter hög. Jag älskar också klematis, så jag hoppas att de tre plantor jag satt i år mår fint även nästa år. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...