Min citronmeliss är galen. Den dominerar fullständigt mitt lilla örtland och har dessvärre under sommaren växt till en magnifik buske som överskuggat alla andra örter. Den är jättefin, men så kan man ju inte ha det.

Dessutom har den börjat växa om med gröna kvistar nu på senhösten, som synes. Det bådar inte gott för kommande år. Vill det sig illa så har jag bara citronmeliss i mitt örtland nästa år ...

Så det blev till att klippa ner den och nu har jag grävt upp den och flyttat den till ett hörn av landet där den kan få breda ut sig som den vill. Hoppas den kommer att trivas där.

Nu har kissarna och jag lämnat torpet för i år. Så här såg min lilla stuga ut i lördags, i höstskrud.

Man känner sig lite vemodig, men samtidigt är det skönt att stänga igen. Lika roligt som det nu är vemodigt kommer det att kännas i vår när vi kommer dit igen och öppnar upp allt för vår och sommar.

Kissarna har tagit det väldigt bra. De kanske börjar bli vana. Mini och Skruffa är tillfreds, äter, sover och har letat fram leksakerna som nu täcker halva golvet. Lilla Lo är lite oroligare, men hittills lugnare än förut om åren, så jag håller tummarna.

Förra vinterns myckna snö fick taket på min pergola att se ut som en hängmatta, mycket beroende på att jag inte tänkte mig för när jag byggde den. Jag satte bara upp en tunn liten list på mitten. Hade nog tänkt mig att jag bara skulle ha den till att hänga en liten lykta från eller så. Inte att den behövdes för att hålla taket uppe ...

Nu sitter där en rejäl regel istället så nu hoppas jag slippa fara ut och skotta taket så fort det snöat.

Men denna vinter kanske inte alls blir som de föregående två. Det känns på något sätt som om den kommer att bli mildare. Det är ju fortfarande rätt varmt. Förra året hade vi fått snö redan i ett par omgångar vid den här tiden.

Jag måste också komma ihåg att ta bort hängrännan på växthuset. Förra året rasade det ner snö i den så att den knäcktes på mitten.

Lilla Lo har inspekterat det numera tömda växthuset. Plantorna ligger på komposten. Jorden är full med tunna, tunna rötter. Jag vet inte om de borde vara kvar eller om jag borde sila bort dem framme i vår. Jag får fundera. Jag ska nog olja in träet i växthuset nu. Det utsätts ju för rätt mycket fukt under sommaren så jag tror att träet behöver det.

Dimman lägger sig över tomt och odling. Ljudet blir speciellt och man känner sig lite inbäddad när man går där och plockar.

Odlingslanden är täckta med presenningar för att jag ska bli av med lite ogräs till våren, då det är dags att fram min lilla Mantis och fräsa upp landen igen. Det mesta är nu inplockat. Det är snart dags för vinter.

Kissarna kurar inomhus större delen av dygnet så här års. Det är därför jag inte har så dåligt samvete att flytta in dem till stan när oktober kommer till sitt slut. Om de ändå mest är inomhus så klarar de finfint att vara innekatter fram till slutet av april.

Problemet är väl egentligen att de inte fattar det. Åtminstone inte Lilla Lo (längst till höger i bilden). Hon tror att hon absolut vill vara ute och speciellt klockan halv fyra på morgonen. Det gör att jag snart har ett par månaders kissegnäll att se fram emot så dags på morgonen, och med det rätt dålig nattsömn. Men framme i januari brukar hon ha fattat ...

De andra två raringarna acklimatiserar sig faktiskt på ett par timmar och finner sig sedan i att vara innekatter i sex månader.

På söndag flyttar vi in till stan. Så jag ser fram emot att höra missnöjeskissekören i kattburen på väg hem till lägenheten. Tur att färden bara varar i en kvart.

Nu börjar det mesta vara inplockat och fixat i trädgård och odling. Veden är kluven och har fått en presenning på sig som skydd mot snö och regn. Växthuset är nu utröjt - har bara tre chilliplantor där som ska planteras om i krukor och få följa med in till stan. Jag kan nog bocka av allt på min lilla lista i helgen och sedan flytta med gott samvete.

Jag var ju osäker på om detta var en melon eller en prydnadspumpa. Det var en pumpa.

Jag skar isär den och tänkte att om det är en melon kan jag ju äta upp den, men istället blev det en prydnadspumpa i bitar ... Så kan det gå när man inte har koll på plantorna.

Äpplen på marken. De blir just nu mums för fåglar. Trastarna har börjat hoppa omkring i buskarna och smaskar i sig äpplen i en rasande fart. Bra, för jag har inte kört bort ett enda äpple i år. Senare i vinter blir säkert rådjuren glada åt dem.

Krassen innan frosten tog den. Bladen blir stora som tallrikar och ser nästan självlysande ut. En och annan blomma lyser upp. Men nu har frosten obönhörligen drabbat krassen och den ser lite trött ut. Jag har trasslat ut de små smidestornen som den klättrade på. De ska nu in i ladan för vinterförvaring.

 Min lyckliga Lotta har gett upp nu, men dessa hängande, silvriga, dekorativa plantor (jag vet inte vad de heter), som sitter i samma kruka, är fortfarande fina. De verkar tåla kylan ganska bra.

I helgen har jag slutskördat, plockat i växthuset, satt lökar och grävt upp potatis med lerig jord långt upp över knäna. Jag måste tänka till nästa år. Jag inser att jag inte kan odla så mycket som jag gör för jag har inte stora möjligheter att förvara skörden om den är omfattande (typ en skottkärra med morötter och rödbetor). Och det räcker ju med att ha grönsaker under sommaren och en bit in på hösten och vintern.

Oktober börjar gå mot sitt slut. Det känns lite "bluesigt" just nu. Snart - nästa helg - blir det flytt in till stan för vintern, men just nu kan jag bara känna hur rofyllt och skönt det är härute, trots att det är gråmulet och regnigt. Jag behöver den här platsen.

På bilden ett av tulpanträdets löv i höstfärger. Bredvid tror jag att det är en mycket liten melon som jag räddade undan frosten. Jag satte melonplantan ihop med prydnadspumporna så jag är inte riktigt säker på att detta inte är en prydnadspumpa, men jag får väl smaka ... Hursomhelst så har vare sig pumpor eller meloner blivit stora i år. Jag kanske får plantera ut dem tidigare nästa år.

Nu i helgen är det slutplock på det som ska fixas. Lite skörd: purjo, palsternacka, rödlök, potatis och de sista gröna tomaterna. Lite plantering och frösådd: perenner ska sås och lökar ska ner i marken. Lite rädda-plantor-aktiviteter: stevian och ytterligare en chilliplanta ska få bo i stan i vinter. Lite plocka in: vattenslangar, sista krukorna, lilla bordet vid växthuset, kanske pumpautomaten, men den kan kanske klara sig till nästa helg. Det sista lilla bordet och grillen får stå kvar, för det går ju fortfarande att grilla, och min fina ljungkruka behöver något att stå på.

För något år sedan fick jag en så kallad "award" - en liten utmärkelse - för min blogg av en bloggkompis. Nu har jag fått en igen.

Jag fick den från Fru fruktsallad som skriver mycket om mumsig mat. Tack. :-)

Enligt reglerna ska man nu skicka vidare till fem favoritbloggar. Jag följer många olika typer av bloggar, men den här gången har jag valt trädgårds- och matbloggar som jag tycker om.

1. Martinas Mat och Odla är en favorit som jag ofta återvänder till. Massor med tips på god mat, men även en del om det hon odlar.

2. Lindas blogg Växthusliv. Här kan man läsa om odling i växthus och pallkragar. Linda är jätteduktig med sin kamera. Superfina bilder.

3. På bloggen Köksträdgården kan man läsa om Tyras trädgård, där det odlas grönsaker, örter, kryddor och blommor - från frö till tallrik.

4. Trädgårdsliv & Design - en blogg som också skrivs från örebrotrakten, precis som jag gör. Världens finaste växthus och fina bilder. En trädgårdsarkitekt som kan sina saker.

5. Kardemummagumman skriver om mat och bak. Mycket LCHF för oss som gillar det, men också annat gott.

Här är reglerna:

1. Klistra in "award"-bilden på din blogg.
2. Tacka personen som gav dig "awarden" och länka till den personens blogg.
3. Välj ut fem personer som du vill ge awarden till och länka till de bloggarna.

Ett bra sätt att sprida adresser till intressanta och trevliga bloggar.