Detta är granen som ska falla imorgon bitti.

På sätt och vis känns det sorgligt, men det kommer att bli så mycket ljusare i det hörnet av trädgården, och vem vet vad som kommer att kunna växa där istället då. Och granen kommer också att bli till ved som kommer att eldas i bergslagskaminen och värma mig och kissarna under kalla dagar och nätter.

Granen till vänster kommer också att tas ner. Det är egentligen två granar, men den ena kommer att få stå kvar ett tag för den är bra insynsskydd i trädgården. Och så bor ju skatorna i den.

Granen behöver fällas med precision mellan träden i trädgården, tvärs över en cirkel med blommor (praktlysing och blåklockor), så jag litar på att mina fällkunniga grannar kan sina saker. Faller den bara över blommorna så är det inga problem, för blommorna har nästan blommat över nu och de kommer att komma nästa år igen.

Dags att gå och lägga sig så man är redo imorgon bitti.

Jag har två blommor i min trädgård som måste vara släkt med fåglarna. Den första är aklejan som ser ut som fem fåglar vända mot varandra med näbbarna i en cirkel, lite lätt flaxande med vingarna.

Den andra är stormhatten som, om man lyfter på den övre "huven", presenterar ett litet fågelpar. Hur söta som helst.

När det gäller aklejan så är jag inte den första att notera likheten med fåglar. I Wikipedia berättas att namnen Akleja eller Akvileja är försvenskningar av det vetenskapliga namnet för släktet, Aquilegia. Detta kan tolkas som en sammandragning av aquila legia, som är latin och betyder ungefär "en samling örnar".

Stormhatt har jag mängder av i trädgården. De ska vara mörklila till färgen, men mina är vit- och lilaflammiga. Det måste vara någon variant. 

Stormhatten är väldigt giftig, speciellt roten som innehåller ett förlamande nervgift. Giftet har till och med använts för avrättning och mord. Det finns inget känt botemedel. Tar man sig en tugga stormhattsrot så är enda chansen att överleva att hålla hjärta och lungor igång på konstgjord väg tills giftet försvunnit ur kroppen. Giftig, men vacker att titta på. Se, men inte röra.

Hallonen pressar sig fram - i sensuellt rött. Och underbart goda. De ska frysas in nu för framtida användning. Idag plockade jag nog ett par liter. Mer lär det bli. Och så har jag klippt gräset. Välbehövligt... minst sagt.

Ikväll grillade jag lax med grannen Thea. Till det färskpotatis från eget land (skalen bara faller när man spolar potatisarna med vatten), lite grillad squash och en sås på lättcremefraiche och sweet chilisås. Gott!

I helgen som kommer faller den stora granen i hörnet av trädgården. Då kommer fällkunniga grannar till undsättning.

Efter några underbara dagar hos vänner på västkusten är jag nu tillbaka i torp, odling och trädgård. Vid första besiktningen i odlingen och växthuset hittade jag en humla som plaskade för livet i den överfulla regntunnan. Jag fiskade upp den så att den fick torka i solen. Den såg rätt matt ut ett tag, men hämtade sig raskt när solen värmde upp kropp och vingar. Förhoppningsvis har den flugit sin kos när jag går ut i odlingen imorgon bitti.

Då är det hög tid att klippa gräset, rensa lite ogräs och plocka hallon. Men vädret ska bli fint så det kommer bara att vara skönt.

När det gäller ogräset så är halmen ett lyckokast. På nästan alla ytor som jag inte odlar på har jag lagt halm. Den håller ogräset borta fantastiskt bra. Jag har bara en rabatt som behöver rensas och lite småytor. Då gör det ingenting att man är borta några dagar.

Jag måste också toppa mina tomatplantor så att de inte växer genom taket på växthuset. Det lär också vara bra för dem att toppas så att de jobbar mer på själva tomaterna än på att växa högre och högre.

Imorgon far jag på en liten tur till västkusten och lämnat därmed odlingen att sköta sig på egen hand några dagar. Thea har lovat att vattna i växthuset, där en formidabel djungel av tomater, gurkor, paprika, chili, physalis, melon och squash nu breder ut sig mer och mer.

Den här bilden togs för några dagar sedan, men jag har sedan dess bundit och stöttat upp plantorna ännu mer. Jag hade nog missbedömt vilket utrymme tomatplantorna skulle ta i ett växthus. Tänkte mig nog en något mindre storlek, som de plantor jag odlade utomhus förra året, men dessa håller nu nästan på att växa genom taket. Men förhoppningsvis blir det också många tomater när de väl börjar mogna.

Om någon till äventyrs inte kommer ihåg hur det såg ut när jag började plantera i växthuset så kan man ta sig en titt på inlägget som heter Planterat från den 25 maj. Det har hänt lite sedan dess ...

Idag packade jag med lite från odlingen som jag ska ta med till mina vänner på västkusten. Det är hur kul som helst att kunna börja skörda egna grönsaker och rotsaker. Och de är mumsiga.

Jag återkommer i mitten på nästa vecka med en rapport om hur odlingen klarat sig på egen hand.

Nu har jag äntligen satt de rosbuskar som jag fick när jag fyllde år i juni. Två satte jag tidigt. Det var de två klätterrosorna som fick bo vid varsin gavel på ladan - en röd och en rosa-vit.

Rosbuskarna har jag funderat länge på var jag ska plantera, men de har mått ganska bra i sina krukor under tiden, så det har inte gått någon nöd på dem. Nu har de fått varsin plats vid växthuset. Den rosa (skära?) sitter nu vid växthusets högra fronthörn, och den vita sitter en liten bit till vänster om växthuset.

De kallas båda för cottageros och får enkla rosblommor, men de är väldigt vackra. Det kommer att bli fint när de blommar för fullt. För att hjälpa dem på traven i sitt nya hem har de fått rejält med rosjord att växa i och en rejäl dusch med vattenslangen. Hoppas de kommer att trivas.

Nu längtar jag verkligen efter fint väder några dagar så att jag kan skrapa och måla växthuset ordentligt. Jag har ju bara hunnit börja med en av långsidorna. Fint ska det bli när det är klart, med mörkgrön färg på det som idag är spräckligt av gammal röd, flagande färg. Men först överger jag torpet för några dagar vid västkusten.

Det gröna svallet i närmaste pallkragen är morötter som ska gallras. I den bortre pallkragen växer squashplantorna som utomjordingar. Jag ser fram emot god skörd i år.

Idag har jag faktiskt småskördat lite. Jag plockade hallon, vita vinbär och röda vinbär. Och så har jag hämtat in några rödbetor, en grön squash (jag har gula också), några späda morötter och några av de mindre rädisorna, som jag tog hand om när jag rev upp hela det gamla rädisebeståndet. Det ska, tillsammans med lite färskpotatis och rödlök, grillas i ugnen och ätas som tillbehör till Svensk Charkkulturs superrökta sidfläsk.

Det har varit halvdåligt väder idag, men jag gjorde ändå en tur till skogen för att se om jag kunde hitta lite svamp, men nix. Där var nästan helt tomt på alla sorters svamp. Jag fick bara med mig tre bleka taggsvampar och de gör sig inte så bra på egen hand, utan behöver blandas med annan svamp.

Väl hemkommen åkte stora sekatören fram (den som klipper små träd). Jag röjde friskt i syrenbusken vid dörren, för nu har jag tröttnat på att huka mig under nedhängande grenar när jag går in och ut i torpet, och när jag såg att jag höll på att göra en ny liten stig vid sidan av plattgången så kände jag att det var dags. Schersminbusken vid ladan, som nästan håller på att växa ihop med Spireabusken fick sig också en duvning. Röjningen fortsätter imorgon om vädret tillåter.

Idag sken solen igen och det var varmt och skönt, så jag passade på att göra en insats i odlingen.

En skottkärra full med ogräs blev resultatet och jag har kompletterat med lite halm på marken som förhoppningsvis hindrar ogräsets vidare framfart lite grand. Jag har rensat bort gammal blommande ruccola (ny ska sättas) och rädisor som vuxit till gigantisk (och träig) storlek, gallrat bland morötter och rödbetor.

Och så har jag skördat den första slanggurkan i växthuset. Den gjorde jag en sommarklassiker av: lättsaltad gurka. Man blandar 5 dl vatten med 1/2 dl salt och lägger i lite dill. Sedan lägger man i bitar av gurka. Efter ett par dagar är den klar att skäras i tunna skivor. Gott till leverpastej på knäckebröd.

Nu blommar min krasse för fullt. De tre små smidestornen jag köpte, som jag tänkte att krassen skulle kunna klättra på, är snart övervuxna. Inget klättrande där, men kanske lite stöd. Blommorna är otroligt intensiva i färgen - eldröda och lysande vackra.