De hänger i mitt växthus som japanska små lyktor - physalisen, eller kapkrusbären som de också kallas. Ännu är de gröna, men så småningom ska höljet torka och frukter bildas därinne. De är så himla goda. De smakar som en frisk blandning mellan tomat och krusbär. Physalis peruviana heter de på latin.

När jag satte plantan i våras var den så liten. Nu är den en stor buske som ockuperar ett av hörnen i mitt lilla växthus från jord till tak. Blommorna är lite svagt gula med lila fläckar först, innan de utvecklas till små gröna bollar, som sedan blir till dessa fantastiska lyktor. Det är nästan så att man förväntar sig att små ljus ska tändas i dem framåt kvällen.

Det är kallt ute, men jag hoppas på lite mer värme i september så att frukterna får en chans att utvecklas så att jag kan mumsa i mig. Hursomhelst så är de väldigt vackra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...