Nu är nog hösten oåterkalleligen här. Björklöven gulnar och den här lilla gynnaren med röda grenar - som jag inte vet vad den heter, men naturligtvis ska ta reda på - har redan fått röda löv.

Jag har egentligen inte så mycket emot hösten, för jag tycker det är vackert med alla färger och den sköna höstluften och det mysiga i att få elda i kaminen för lite värme. Det jag sörjer är de varma dagarna från i somras, för dem njuter jag hämningslöst av. Nu i veckan hade vi en sådan dag. Den var som en av de bästa sommardagarna - solig, varm, vindstilla, skön. Mina ambitioner var att klippa gräset den dagen, men istället satte jag mig i trädgården med en god bok och bara njöt. Man måste få vara lite olydig och odisciplinerad ibland.

Men idag fick jag vackert greppa gräsklipparen och klippa gräset. Det blev, som vanligt, prydligt och fint. Undrar just hur många gånger till jag behöver klippa gräset i år.

Ikväll har jag tänt i kaminen. Det sprakar hemtrevligt av granveden och det sprider sig en lätt doft av brinnande trä. Inte så dumt.

 

Anders

3 september 2009 17:52

Jag håller fullständigt med dig , det är något visst med hösten också.Det är som du säger det är friskt och skönt i luften och man kan krypa in stugvärmen och tända en brasa.I helgen ska vi ut med båten.
Det kan bli den sista turen för i år ,vi får se.Den 19.e ska hon upp på landbacken i alla fall.

http://batliv.bloggagratis.se

 

Frejda

3 september 2009 20:54

Oj, då räknar ni ner nu? Hoppas ni får några varma, fina dagar ute med båten innan hon ska upp på land.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...