Mamma Skruffa och lilla Mini - en av döttrarna. Andra dottern Lilla Lo är redan ute och smyger i buskarna.

De har just klivit ut ur torpstugan och funderar på i vilken riktning de ska gå. Kanske spanar de efter den slängiga ungkatten som hållit mig sällskap i odlingen då och då under sommaren. Senaste dagarna har han blivit väldigt framfusig och stackars Mini har blivit jagad och dessutom fått sig en blodig nos.

Det gillar inte vare sig mamma Skruffa eller matte. 

Mina kissar har varit innekatter i stan, utekatter i hus på landet och nu är de halva året utekatter i torpet och andra halvan av året innekatter i lägenhet i stan. Lägenheten är, tack och lov, ganska stor (fyra rum och kök på 96 kvm med innätad balkong som de kan gå ut på fina dagar). De anpassar sig förvånansvärt bra.

Jag önskar att mina små förstod hur mycket de betyder för mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...