Det bara blev så - att dessa tre rosa och lila blommor hamnade på samma lilla trädgårdsbord, och nu vill jag nästan inte dela på dem. De ser så maffiga ut där de står tillsammans.

Lyckliga Lotta står i förgrunden, Million Bells till vänster och längst bak vet jag faktiskt inte vad blomman heter, men den är fin.

Först trodde jag att Million Bells, som jag fått av min arbetskamrat Eva, var en slags Petunia, eftersom man ska ta hand om den på samma sätt, dvs. ta bort gamla vissnade blommor så att man släpper fram fler nya. Men den tillhör tydligen ett släkte som heter Calibrachoa. Den ska i normala fall ha många, många fler blommor (därav namnet) men den gillar inte regnet direkt.

Lyckliga Lotta, som jag fick av mor och far, är så himla maffig och intensiv i färgen. Den andra blomman, som jag fick från min kusin när jag fyllde år i juni, har inte mått så bra av allt regn under sommaren, men när det så äntligen blev varmt och soligt igen förra veckan vaknade den till liv.

De får nog stå sådär tillsammans ett tag till, innan jag delar på dem.

 

Annika

13 augusti 2009 17:28

Finfina blommor!! *beundrar*

http://acka.bloggagratis.se

 

Frejda

14 augusti 2009 08:56

Ja, visst är de. Jag blir lika glad varje gång jag ser dem. :-)

 

Annika

14 augusti 2009 09:01

Då får vi hoppas att du överlevt första arbetsveckan.
Men det verkar lovande då du iaf kommunicerar.
Det är svårt om man är död.
Det är iaf vad jag tror. ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...