Halm är det som räddat mig från att ogräset fullständigt tar över min odling.

När jag förra året i mitten på april köpte torpet ville jag väldigt gärna börja odla. Marken hade legat obrukad i flera år, ogräset hade tagit över den fina jorden helt och jag hade inte tiden att planera och anlägga. Det blev vad jag kallar 2008 års desperatodling:

Jag fick hjälp från en granne att plöja upp jorden och fräsa den och sedan satte jag helt sonika det jag ville odla direkt i den uppskrämda marken. Det såg rätt OK ut och jag lyckades hålla efter ogräset rätt bra i början, men sedan var jag borta några dagar i ett par perioder och då tog det fullständigt över. Jag fick visserligen en liten skörd av potatis, morötter och lök, men det mesta dukade under.

I år var planen annorlunda. Del av det som plöjts upp ligger nu täckt av presenningar i väntan på nästa års odling. Jag hoppas då att lite rotogräs ger sig. Del av odlingen har jag lagt i sex stora pallkragar med helt ny jord och gödsel. Dessa har jag täckt med fiberduk. Det har fungerat klockrent (tills fiberduken blir för sliten så att små inkräktare tar sig in). Det växer så det knakar och skörden är enorm.

Och så har jag täckt med denna underbara halm - i gångar, runt potatis istället för att kupa på, runt jordgubbsplantorna, över ärtbädden, runt krassen och runt allt annat jag odlat. Jag har till och med lagt potatis direkt på marken och täckt med ett tjockt lager halm. Det har växt upp hög blast och jag är nu spänd på att se om det blivit potatisar därunder.

Jag har kunnat vara borta utan att ogräset tagit över och det som ska växa får luft. Visst kommer det en del ogräs som trycker sig igenom halmen, men det går att hantera ganska lätt. Nu hoppas jag att jag kan få en ny bal till nästa år.