Visst är det en hårresande brasa? På valborgsmässoaftonen eldade vi glatt upp gamla fioler och cellor på löpande band. Det var fiolbyggare Thea som bidrog med "veden".

Men det är inte så farligt som det ser ut. Instrumentkropparna var visserligen äkta före detta instrument, men de var i sådant skick att de inte gick att laga på ett bra sätt och Örebro Violinateljé ville inte lägga dem på soptippen, för då finns alltid risken att någon glad sopletare hittar en fiol eller en cello där och vart går de då för att få den fixad? ...

Hur som helst så brann de vackert och bilderna blev så fina att jag ville rama in dem och sätta upp dem på väggen. En fiolkropp räddade jag från lågorna, så den fick bli del av "installationen". Nu pryder bilderna och fiolen väggen i torpet - till allmän förnöjelse och fasa.