Jag har fått en ”Beautiful blogger award” från min bloggkompis Martina som har bloggen Mat och Odla. Tack snälla!

Nu är det min tur att skicka den vidare till sju andra bloggar som jag tycker om. Jag läser en massa olika typer av bloggar, mest sådana som handlar om matlagning, trädgård, odling och liknande. Men i listan nedan finns även andra bloggar som jag läser för att jag känner och tycker om dem som skriver.

Mat och Odla: Martinas blogg, förstås, som jag ofta är inne på och hämtar mumsiga recept och läser om hennes odlingseskapader. Kul att jämföra med det jag själv håller på med.

Växthusliv: Linda är full av idéer och prova-på-projekt som hon berättar om på sin blogg. Mycket trädgård och odling. Bilderna är fantastiska!

Inreda ute: Mycket trädgård. Mycket blommor. Fina bilder och en liten webbutik med saker till trädgård och uterum.

Snurra du min värld …: Helga skriver om trädgård, odling och sitt flygande och farande till världens alla hörn. Här kommer världen lite närmare.

Båtliv: Anders är en hängiven båtentusiast som lägger upp fina bilder och berättelser från båtturerna runtom i Sverige, men också nyttiga tips till alla som ”båtar” omkring.

Ateljé Norrgården: Karin bloggar med sin speciella humor som stor ingrediens. Mysigt att läsa och ännu bättre blir det när man vet att Karin bland annat är matambassadör för Närke, tillverkar egen ost på sin gård (www.ostbiten.se) av mjölk från sina fjällkor och stickar kreativa alster från ull som kommer från egna får. Man ska nog läsa bloggen i kombination med hemsidan, för det händer spännande saker på båda.

Chez Helena: Helena bloggar om livet i allmänhet och böcker i synnerhet. Här kan du få tips om böcker du måste läsa. Och kanske om dem du ska undvika …

När man blir nominerad ska man göra följande:

- kopiera in award-bilden i bloggen för att visa att ni fått den

- tacka och länka till den som nominerade en

- nominera sju andra bloggare och länka till dem

- berätta sju intressanta saker om sig själv

Sju intressanta saker … hmmm. Here goes:

1. Jag heter egentligen Carina. Namnet Frejda hör ihop med mitt gamla liv då jag var engagerad i medeltids- och vikingaföreningar.

2. Jag har en vikingaklänning i garderoben som används en gång om året på Tysslingedagen, då Frejda säljer hembakat och marmelad.

3. En av mina drömmar: Skriva en bok. Gärna en om torp, trädgård, odling. Förstås.

4. Jag är beroende av ostbågar. Tyvärr.

5. Jag älskar engelska deckare – både som TV-program och böcker.

6. Jag har ett Cambridge Certificate med betyg A. Lite stolt över det.

7. Mitt torp är det bästa jag köpt. Någonsin. Alla kategorier.

Min kaprifol har fått bär. Den blommade fint i juni och spred en fantastisk doft. Lite kryddig på något vis.

Det var den doften som då mötte mig när jag parkerade bilen i carporten om kvällarna, för det är där den hänger. Tydligen doftar den bara på kvällen.

Den behöver ansas och hängas upp bättre, kanske beskäras lite. Lite pysseljobb när jag får en liten stund över.

Och nu har den fått bär. De ser lite exotiska ut.

Idag har jag köpt plasttak till pergolan. Och mer falu rödfärg, så nu ska baksidan på planket få lite färg också. Vädret var fint så jag har också rensat bort lite ogräs i rabatterna.

Nu har pergolan fått ett golv. Jag letade mig fördärvad efter skifferkross, men skulle behöva åka för långt för att få tag på det, insåg jag.

Men så hittade jag en återförsäljare som hade svart granitkross som såg jättefint ut. På bilden ser det lite ljusare ut än vad det egentligen är och om det regnar på det så blir det ännu svartare. Jag tycker det är ursnyggt mot den faluröda färgen.

Nästa steg är taket, så nu ska jag försöka forsla hem ett par stora plasttaksskivor på 2,5 x 1 meter. Takmontering kanske kan få bli ett jobb för helgen om vädret blir fint, för nu är semestern slut och bara kvällarna ger mig inte mycket tid till trädgård, odling och byggande.

Igår fick jag trevligt fikabesök i torpet. Vad bjuder man på till kaffet då, om inte en riktig sommartårta.

När jag får äggvitor över ibland brukar jag frysa in dem. De kommer väl till pass när man snabbt vill svänga ihop en marängbotten som kan bli till en sådan här mumsig tårta.

Jag tog tre äggvitor och vispade till ett fast skum. Sedan tillsatte jag 2,5 dl socker och vispade i 5 minuter till. Då blir marängen lite blank. Jag råkade ha några mandlar över som jag också vände ner innan jag bredde ut det hela på en bakplåt med bakplåtspapper och gräddade i 150 grader i en timme.

När marängen svalnat är det bara att vispa grädde (2-3 dl) med en aning socker och bre ut på marängbotten. Sedan garnerar man med fritt valda bär från trädgården. Jag tog röda och gula hallon och röda och vita vinbär. Syran i vinbären bryter av fint mot den söta marängen.

Marängen blir lite seg när man gör så här. Jag tror tårtan uppskattades.

Jag provar att odla lite majs för första gången. Jag har bara fyra plantor, men går det bra så kanske det kan få bli några fler till nästa år.

Nu börjar majskolvarna utvecklas och de är alldeles långhåriga. Lite hippie-känsla över dem.

En annan nyhet som jag provar i år är kronärtskockor. Jag har ingen aning om om de kommer att hinna bli färdiga i år. Just nu ser de ut som stora tistlar, men utan blommor än så länge. Vi får väl se framåt september hur de ser ut.

Jordärtskockorna däremot verkar lätta. De ser ut som en stor grön buske just nu och det är bara att gräva upp rötter.

Broccolin, som jag också provar för första gången, är det fler än jag som gillar. Bladen är perforerade av någon glad liten insekt så det blir nog ingen broccoli för Frejda ...

Nu får jag snart besök i trädgården och det ska bjudas på marängtårta med hallon och vinbär från egen odling förstås.

Först bara: Miss Augusti. Eller kanske Misse Augusti. Lilla Lo poserade så fint vid min röda million bells. Jag undrar om hon visste hur snyggt grått är med rött ...

Men dagens insats var målning av planket vid dasset. Så här såg det ut innan jag började.

Och så här såg det ut när jag slutade:

Jag har fortfarande baksidan kvar (måste köpa mer färg), men framsidan fick sig en rejäl ansiktslyftning. Det är ett rent nöje att måla med falu rödfärg. Färgen är tjock, gräddig, i konsistensen och det är kul att måla med något som ger färg.

Planket ska få lite dekoration i form av någon hylla där jag kan ställa en blomma och kanske något jag kan hänga en ampel från. Den vita byttan ska nog få en blomma också.

Min lilla pergola växer fram steg för steg. Den är nog lite sned i själva fundamentet, men det gör ingenting. Den kommer att fungera ändå.

Det var lite pyssel att få upp stolpar, överliggare och stödläkt - speciellt när man bara har två händer som ska hantera vinkeljärn, skruvar, skruvdragare och virke. Lösningen blev att tejpa fast vinkeljärnen i rätt position innan jag skruvade fast dem. Tejpen blev min tredje hand.

Jag bestämde mig för att måla hela kalaset med falu rödfärg eftersom jag hade så olika typer av trä. Allt från tryckimpregnerat till vanligt (vissa delar missfärgade av fukten som varit) och så fundamentet som är några slags gamla, slitna stockar som är impregnerade på något sätt. Det var verkligen himla roligt att måla. Vädret var så fint, det var lätt att måla med färgen och det blev fint när allt fick samma färg.

Det behövs nu en strykning till, ett enkelt plasttak och något slags golv. Sedan kan man sitta därinne. På sidornas insida har jag tänkt mig att hänga ett par gamla pinnjalusier som jag sparat genom många, många år. Mot baksidan ska jag hänga upp skuggväv. Och på sidornas utsida ska det upp något som blommor kan klättra på.

Varje sommar gör jag lättsaltad gurka. Det hör liksom till att äta smörgås då med leverpastej och lättsaltad gurka - helst på hårt bröd.

Min första gurka kom i mitten på juli och var gigantisk. Sedan tog det ett tag innan nästa mognade till, men den var klar igår. Nu tror jag att det är ett gäng på gång så det är bara att börja äta. Gurkorna kom lite tidigare förra året såg jag på min blogg. Som så mycket annat.

Receptet är enkelt: lös upp 0,5 dl salt i 0,5 liter kokande vatten och låt svalna lite. Lägg i ett knippe dill och fyll på med så mycket gurkor i bitar som får plats. Allteftersom man skivar och äter upp bitarna kan man fylla på med nya så att tillgången inte sinar.