Igår fick jag trevligt fikabesök i torpet. Vad bjuder man på till kaffet då, om inte en riktig sommartårta.

När jag får äggvitor över ibland brukar jag frysa in dem. De kommer väl till pass när man snabbt vill svänga ihop en marängbotten som kan bli till en sådan här mumsig tårta.

Jag tog tre äggvitor och vispade till ett fast skum. Sedan tillsatte jag 2,5 dl socker och vispade i 5 minuter till. Då blir marängen lite blank. Jag råkade ha några mandlar över som jag också vände ner innan jag bredde ut det hela på en bakplåt med bakplåtspapper och gräddade i 150 grader i en timme.

När marängen svalnat är det bara att vispa grädde (2-3 dl) med en aning socker och bre ut på marängbotten. Sedan garnerar man med fritt valda bär från trädgården. Jag tog röda och gula hallon och röda och vita vinbär. Syran i vinbären bryter av fint mot den söta marängen.

Marängen blir lite seg när man gör så här. Jag tror tårtan uppskattades.

Varje sommar gör jag lättsaltad gurka. Det hör liksom till att äta smörgås då med leverpastej och lättsaltad gurka - helst på hårt bröd.

Min första gurka kom i mitten på juli och var gigantisk. Sedan tog det ett tag innan nästa mognade till, men den var klar igår. Nu tror jag att det är ett gäng på gång så det är bara att börja äta. Gurkorna kom lite tidigare förra året såg jag på min blogg. Som så mycket annat.

Receptet är enkelt: lös upp 0,5 dl salt i 0,5 liter kokande vatten och låt svalna lite. Lägg i ett knippe dill och fyll på med så mycket gurkor i bitar som får plats. Allteftersom man skivar och äter upp bitarna kan man fylla på med nya så att tillgången inte sinar.

Det växer så det knakar i odlingen. Jag har fått ta bort fiberduken på flera av pallkragarna helt enkelt för att plantorna inte får rum under dem. I vissa fall är det inte så bra för då kommer små insekter och knaprar på bladen. Broccolin verkar t.ex vara rätt poppis i insektskretsar. Jag kanske får ge upp på den. Den beter sig underligt ändå, för det verkar inte utvecklas några "buketter".

Vissa av blommorna ska börja blomma också. Jag väntar med spänning på bland annat den japanska underblomman som tydligen ska blomma med mängder av blommor.

Häromdagen gjorde jag en väldigt god paj. Pajdegen gjorde jag på 2 dl vetemjöl, 1 dl grahamsmjöl, 100 gram smör och lite vatten. Sedan stekte jag massor med kantareller och lade i botten, smulade över ett paket fetaost och skivade över ganska tjocka skivor med squash. Lite äggstanning på det (3 ägg, 2 dl mjölk, peppar och salt) och så in i ugnen på 225 grader tills äggstanningen gjort det den ska göra, dvs. stannat. Jättegod!

Idag måste ha varit sommarens varmaste dag. Det gick inte att göra något överhuvudtaget i värmen, så jag gömde mig från solen en stund i torpstugan och kokade lite jordgubbssylt. Det var svalare inne än ute. Mycket svalare.

Jordgubbssylten gjorde jag på enklast möjliga sätt: jordgubbar och syltsocker. Det är första gången jag provar det så jag får väl grädda pannkakor någon dag och testa sylten.

Jag hann i alla fall bjuda ner grannarna på en fika med sista rabarberpajen från i våras och glass till den.

Imorgon ska växthuset målas, om solen inte gassar som den gjorde idag. Och så ska jag nog göra den årliga flädersaften.

Nu kokar jag marmelad och sylt på löpande band. Jag måste få lite plats i frysen så att jag kan baka till Tysslingedagen, så bären får bli till sådant som jag kan lagra utanför frysen. Marmeladen och sylten hoppas jag också kunna sälja en del av på Tysslingedagen. Jag har också pratat med en av bönderna i trakten som har en gårdsbutik, så där kanske jag också kan avyttra lite av kokeriet. Det känns bra att kunna ta tillvara på det trädgården ger, men jag skulle aldrig kunna äta all denna sylt och marmelad på egen hand.

Krikonmarmeladen med kanel är mumsig till ostbrickan. Till brieost eller grönmögelost av alla sorter eller varför inte låta lite chèvre smälta på en bit bröd i ugnen och sedan lägger man på en sked med krikonmarmelad ... Jag gör också en variant med plommon och kanel som inte är riktigt lika intensiv i smaken, men väldigt god den med.

Krikon har jag gott om - ett stort träd som ger mängder med frukt. Och det finns också massor med skott runtomkring, så jag har blivande krikonträd i varierande storlekar. Något av dem ska nog få bo i den nya delen av odlingen, för där ska också fruktträd finnas.

Syltkoket har också blivit till en variant med hallon och röda vinbär blandat. Jag tror att hallonens sötma och vinbärens syrlighet kan balansera varandra rätt bra. Och färgen är fantastiskt vackert röd.

Nu har jag snart bara blåbär kvar i frysen. Undrar just om inte blåbär och citron kan bli en god blandning ...

Det lite speciella med den här rödbetssalladen är att den görs på färska rödbetor - inte inlagda. Den fungerar både till skördefester och julbord. Både rödbetorna och rödlöken kommer från sommarens odling. Gör så här:

Koka ca 500 gram rödbetor mjuka och skala dem. Skär dem i bitar och lägg i en skål där du blandar runt med en skvätt vitvinsvinäger medan de fortfarande är ljumma. Låt stå över natten. Det ger dem lite syra utan att de blir lika syrliga som inlagda rödbetor.

Blanda sedan 1 dl majonnäs, 1 dl creme fraiche, 0,5-1 msk senap, 3 krm salt, 1 krm svartpeppar, 1 liten hackad rödlök, 2 röda äpplen i bitar (jag tog Ingrid Marie) och rör i rödbetorna. Den kan med fördel göras en dag innan den ska serveras. Mumsig!

Eftersom jag får hit hela familjen imorgon för julfirande och vi har knytkalas så bidrar jag också med bland annat en nubbesallad. Så enkelt och så gott:

Tre stora kokta potatisar i bitar, två hårdkokta hackade ägg, en burk matjessill med nästan allt spad (klipp den i mindre bitar), en finhackad rödlök, 1 dl creme fraiche, 1 dl majonnäs, peppar, salt (bara lite - en del av de andra ingredienserna är rätt salta i sig), 3/4 dl kaviar (från tub), i kruka klippt dill och, om du har, lite klippt gräslök. Rör ihop försiktigt.

Nu doftar det griljerad skinka från grannen och jag känner mig hungrig.

Denna kaka har inte ett dugg med odling eller torp att göra, men jag kände att jag ville dela med mig av receptet för det blev så gott. Jag bjöd på kakan när jag hade den årliga glöggfesten igår. Vispad grädde till, förstås. Men eftersom kakan är rätt söt så får man vara lite försiktig med mängden socker i grädden. Man skulle nog också kunna blanda grädden med något syrligare, typ lätt-creme-fraiche eller kesella.

Jag har ett gammalt kladdkakerecept som hängt med i många år och som man kan variera smakerna på. Grundreceptets smaksättning är kakao, men i den här kakan bytte jag ut kakaon mot 0,5 gram saffran. Jag har också provat att byta ut den mot pressad citron och rivet citronskal - det blev mums! Och så leker jag med tanken på att byta ut kakaon mot pepparkakskryddor och servera med lingongrädde ...

Här kommer grundreceptet i alla fall:

Smält 100 g smör och pensla en form med smör och bröa med skorpsmulor. Rör ihop 2 ägg, 3 dl socker, 1 tsk vaniljsocker, 4 msk kakao, 1 krm salt, 1,5 dl vetemjöl och resten av det smälta smöret. Häll i form och grädda 30 minuter i 200 grader.

Jag provade också ett nytt tillbehör till pepparkakorna: rör ihop 250 gram mascarpone med 1 tsk vaniljsocker och 1 krm salt, rivet skal från en apelsin och rivet skal från en halv citron. Skär bort hinnorna på apelsinen och hacka "filéerna" i mindre bitar och blanda i dem i ostkrämen. Bred i tjocka lager på pepparkakorna och njut!

Bilden är från juni och ruccolan var fantastisk! Stark och pepprig och hur mycket som helst. Man kunde ta en rejäl näve till salladen och det märktes knappt.Tack vare fiberduken så blev den inte heller uppäten av små kryp. När jag har försökt odla ruccola förut, och inte täckt den, så har den alltid fått massor med små, små hål i bladen och till slut så var det bara fransar kvar.

Förutom att använda den till sallad, eller göra ruccolapaj, så gjorde jag en slags pesto som jag blandade med pasta och åt till grillat kött. Jag mixade ruccola, lite vitlök, fetaost och valnötter. Och lite olivolja för att få lagom konsistens. Den blev vackert ljusgrön. Man kan blanda som man känner, tror jag. Ta den ost man råkar ha hemma, eller ta pinjenötter eller mandel om man inte har valnötter.

I bakgrunden växer rädisor. Jag sätter alltid för mycket rädisor och hinner inte äta upp dem innan de blir stora och träiga. Jag lär mig aldrig. Det kanske är det där med att de kommer så tidigt och man vill ha massor att skörda redan i början av säsongen.