Det blev två hönor och en tupp! Jag som inte skulle ha någon tupp. Men jag kunde inte motstå denna trio som bara såldes som just en trio. Silkeshöns. Superfina.  Syrran ska ordna en silkeshöna till från en kompis som föder upp sådana.

Tuppen var först ut ur kattburen (som sig bör) som jag forslade dem i.

De hittade snabbt till mat och vatten och verkade framförallt väldigt törstiga. Det åts också en hel del grönt. En av hönorna är rätt plockad därbak. Vi får se om det är hon själv, tuppen eller den andra hönan som gör det. Hoppas det löser sig.

Här visar tuppen upp sig i all sin tjusighet. Vilken blick! Och alldeles silkigt långhårig är han. Skulle kunna ha håret i hästsvans ...

Det nya ursnygga mattråget uppskattades direkt.

Lilla Lo var första kissen som upptäckte nykomlingarna. Hon var mycket misstänksam.

När hon smög runt buren var hon inte den enda som var misstänksam. Kolla uppmärksamheten från de tre nykomlingarna. Riktigt roligt blev det en halvtimme senare då Lilla Lo kom smygande från andra hållet och skrämde slag på tuppen som for upp i nätet i rena förskräckelsen. Hönorna var helcoola, men tuppen fick lite image att försvara ...

Här alla tre på betande stråt. Tuppen är ju svart och tydligen kallas hönornas färgsättning för viltfärgad - de är lite brunspräckliga.

Hönorna har verkligen punkfrisyr. "Håret" står rätt upp. Tuppen är mer 80-tal med långt hår.

De var rätt nyfikna på hönshuset men vågade inte riktigt gå in. Jag tror de väntade på att tuppen skulle gå in först, men ska jag vara ärlig så tror jag inte han vågade.

Modigast av dem alla. Den lilla hönan som hade en plockad stjärt var först in i hönshuset. Då blev ju tuppen tvungen att kolla läget därinne. Sista hönan var extra försiktig. Rampen är lite hal så jag ska fixa det.

Det är så himla mysigt att ha dem hemma nu, mina små. Hoppas kissarna kommer att vänja sig.

Äggen är inte stora, men å andra sidan så är de inte heller som dvärghönsägg. Och den här gången fick charmen avgöra.

 

Karin

2 juni 2012 21:22

Så roligt att se bilderna. Jag förstår att du inte får så mycket gjort nu när det är levande teve på gården. Hoppas att katterna inte får idéer och att tuppen kan värna sitt ego. Lycka till och tack för bilderna.

Frejda

3 juni 2012 11:37

Karin - Det är jättespännande och de är så fina. Imorse fick jag till och med två ägg. Det kommer nog att ta ett tag innan kissar och höns vänjer sig vid varandra, men det löser sig säkert. Det är ju så nytt nu. :-)

 

Karin

6 juni 2012 18:24

Nu har du haft tuppen ett tag och han gör nog sin plikt. Är han av den sorten som väcker upp alla på morgonen?

Frejda

6 juni 2012 21:50

Karin - Det är en mycket diskret tupp som inte gal som en tok på morgnarna, utan mest harklar sig lite grand. Tydligen hör det till rasen. De är lugna, orädda, trevliga och, som sagt, inte så högljudda. :-) Det uppskattar nog grannarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...