Nu är sommarens gissel här: knotten. Jag är inte så förtjust i myggor heller, men de förvarnar ju åtminstone ljudligt om sin ankomst. Knotten märker man när den biter. Och så är den överallt, kryper in i håret, under kläderna.

Men min granne säger att de är borta om ett par veckor, för så brukar det vara här. Jag hoppas att hon har rätt.

Den lilla, lilla rosen (som verkligen är pytteliten, även om det inte syns på bilden) fick jag av två kompisar i helgen när jag firade födelsedag. Jag tänkte att det kan vara kul att se vad som händer med den om den får mer utrymme för benen än bara den yttepyttelilla krukan den satt i. Så nu sitter den i rabatten och lyser upp, nyvattnad och glad. Nu håller jag tummarna för att den tycker om sin nya miljö.

Idag är det sommarsolstånd. Dags att blota till gudarna.