Nu är bastukänslan i köket borta. All panel är äntligen vitmålad. Elkablarna är fastspikade vid golvlisten igen och jag har satt lister i hörnen.

Thea har hjälpt mig med en trixig sågning av en kantbräda. Hon är ju duktig på att jobba i trä, fiolbyggare som hon är. Det blev kanonfint. Tack Thea!

Jag har också börjat måla skåpluckorna i åskblått. Det blir så himla fint. Bort med det lejongula!

Nu har fokus till sist hamnat i det jobbiga hörnet ovanför vedspisen, där jag ska kakla för första gången i mitt liv. Jag har lite ångest för det. Tanken är att jag ska sätta vanligt, fyrkantigt, mörkgrått kakel i en bård upptill och nedtill och däremellan ska jag sätta en slags mosaik av mitt egenhändigt gjorda mattsvarta kakel. Jag pysslade en hel termin med detta kakel på keramikkursen, så det vore synd att inte våga använda det. Men tänk om det ser hemskt ut? Det känns så definitivt när man kaklar. Det är ju inte bara att måla över om det blir fult.

Nåja, friskt vågat, hälften vunnet. Imorgon börjar jag med kaklingen. Tror jag.