Nu är bastukänslan i köket borta. All panel är äntligen vitmålad. Elkablarna är fastspikade vid golvlisten igen och jag har satt lister i hörnen.

Thea har hjälpt mig med en trixig sågning av en kantbräda. Hon är ju duktig på att jobba i trä, fiolbyggare som hon är. Det blev kanonfint. Tack Thea!

Jag har också börjat måla skåpluckorna i åskblått. Det blir så himla fint. Bort med det lejongula!

Nu har fokus till sist hamnat i det jobbiga hörnet ovanför vedspisen, där jag ska kakla för första gången i mitt liv. Jag har lite ångest för det. Tanken är att jag ska sätta vanligt, fyrkantigt, mörkgrått kakel i en bård upptill och nedtill och däremellan ska jag sätta en slags mosaik av mitt egenhändigt gjorda mattsvarta kakel. Jag pysslade en hel termin med detta kakel på keramikkursen, så det vore synd att inte våga använda det. Men tänk om det ser hemskt ut? Det känns så definitivt när man kaklar. Det är ju inte bara att måla över om det blir fult.

Nåja, friskt vågat, hälften vunnet. Imorgon börjar jag med kaklingen. Tror jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...