Ja, så här ser det ut. Mitt ångesthörn i köket. Här ska kaklas. Jag har förberett allt - trodde jag. Allt löst på vägen är borttaget, väggen är tvättad med målartvätt och sedan sandpapprad för att rugga upp ytan lite. Prylarna jag behöver är inköpta ... och det var där jag började fundera.

Mina vänner Joakim och Kerstin, som har ett litet byggföretag, rekommenderade mig att köpa något som heter flexfästmassa för mitt kakel. När jag frågade efter det i affären såg de konfunderade ut och rekommenderade mig istället att köpa vanligt kakellim. Nu har jag funderat en stund och tror att jag måste byta kakellimmet till något som heter Multifix (antagligen det Joakim och Kerstin menade). Jag kaklar ju på en murstock som blir väldigt varm när man eldar, och om fästmassan då inte är flexibel så kan det nog bli fel. Så jag får nog dessvärre börja morgondagen med en tur till affären.

Nu har jag bara en strykning kvar på en del av skåpluckorna, så är de klara. För att kunna jobba snabbt med dem har jag lagt upp dem på rad på ett par brädor som ligger över några bockar under carporten. En liten missräkning upptäckte jag imorse. Då hade en nyfiken liten katt hoppat upp på dem och tassat omkring så två av luckorna hade tydliga tassavtryck i den nya färgen. Man kunde också se åskblå små tassavtryck på väg från brottsplatsen. Curiosity killed the cat ...