Innan regnet kom hann jag med lite fix vid odlingen. Där sanden är ska det bli en liten platta där jag kan ställa ett litet bord och två stolar så att man kan sitta där med gott sällskap, beskåda odlingen, dricka lite vin eller kaffe och njuta av kvällens sista solstrålar.

Det har varit lite pyssligt. Först grävde jag ur en grund rektangel som passar med måtten på vanliga betongplattor. Den blir ungefär 1,05 x 2,10 m. Sedan lade jag markduk och så hämtade jag sand på ett ställe nära här där det finns massor med fin sand. För miljoner år sedan sträckte sig nämligen havet dit och sanden var fina sandstränder som fanns då. På den tiden låg stället för mitt torp djupt under vatten. Sanden får bli sättsand för plattorna.

Jag har också lagt en kant av tegelstenar från Theas rivna spis och börjat lägga på grus som jag fått från Åsa och Tayeb. Vad skulle man göra utan snälla grannar? När plattorna är på plats fyller jag ut med mer grus runtomkring. Det ska nog bli bra, även om jag gör det hela rätt amatörmässigt.

Bakom plattprojektet och pallkragarna skymtar min lilla krasserabatt. Den har fått fina smidestorn som krasseblommorna ska kunna klättra på. Bakom den syns mitt sockerärtsland, med halmtäckta kanter och en nyligen uppsatt ställning som sockerärterna kan klättra på.