Jag har två gigantiska schersminbuskar i trädgården som har turats om med att blomma. Kanske står den ena lite soligare än den andra.

De är i alla fall praktfulla och doftar ljuvligt. Just nu regnar det, men blommorna är vackra även med lite vattendroppar på.

Jag har alltid undrat vad skillnaden är på schersmin och jasmin. Namnen är så lika. Schersmin är tydligen del av hortensiasläktet, medan jasmin är en syrenväxt. Jasmin tål inte vårt klimat så bra och klarar sig utomhus bara i mildare odlingszoner i Sverige.

Schersmin växer tydligen vilt i Asien, Nordamerika och östra Europa. Här i Norden är de vanliga trädgårdsväxter.

Det är fantastiskt att ha tillgång till en färdig trädgård med stora buskar och träd. Då kan man jobba på att fylla ut med det man vill ska växa där på sikt. Jag har lite planer på att utveckla platsen bredvid odlingen till en trädgårdsdel också, med fruktträd, buskar och blommor. Så kampen mot ogräset där lär fortsätta.

Ja, så här ser köket ut nu - som värsta bastun. Men inte så länge till för allt ska bli vitt, vitt, vitt. Jag har pysslat med pärlsponten hela dagen. Det tar sin lilla tid när man ska figursåga brädorna runt kontakter, fönster och annat som sticker ut här och där. Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det blir tillräckligt bra.

Det har ösregnat hela dagen så det har inte gjort något att pyssla med inomhusprojekt. Enda nackdelen har varit att jag sågat panelbrädor ute i ladan, så jag har gått ett oräkneligt antal gånger mellan torpet och ladan i regnet. Lyckades till och med halka omkull i leran med famnen full med brädor.

Jag fick sällskap ute i ladan av en butter igelkott som högljutt grymtade om sitt missnöje (med vädret?) och tofflade omkring fötterna på mig. Kissarna har ägnat dagen åt att snusa och sova inomhus.

Kökstaket är färdigmålat. Det har gått från gulvitt och hyperblankt (så att man nästan kunde se sin egen spegelbild i färgen) till vitt och alldeles matt i färgen. Det blev jättefint, även om det var ett pyssel att måla alla dessa rutor.

Alla andra små ytor i köket har målats nu också. Det är otroligt hur mycket yta det finns i ett pyttekök i ett litet soldattorp. Det som är omålat nu ska täckas av vit pärlspont (mer att måla!), kakel (färg och utseende ännu oplanerat) och klickgolv i valnöt. Och sedan kommer alla dessa små lister som ska till för att dölja springor och fula kanter.

Kissarna är lite olyckliga över röran som är just nu, men jag hoppas att jag kan vara rätt så färdig på söndag eller måndag.

Det var inte liemannen som var ute och gick igår kväll, men däremot två muntra liekvinnor, uppfriskade med varsin kall öl, som tog sig an ogräsfältet intill odlingen.

Jag ville slå ner det innan allt går i blom och sprider sina frön mer än förut. Det jag har att brottas med nu räcker. Det kanske hjälper lite grand.

Att slå med lie är en speciell teknik som jag inte behärskar till fullo än. Min morfar var expert och slog lika fint som jag klipper med gräsklippare.

Vi, dvs. grannen Thea och jag, firade det färdigslagna lilla fältet med jordgubbar från mitt eget jordgubbsland. Dessvärre kom myggorna och ville kalasa på oss så vi fick gå in.

... hoppas jag att det inte kommer att se ut. Nu är allt som ska rivas ner nerrivet och fönstret är skrapat och har fått lite spackel på sig. Underarbete är riktigt tråkigt.

Trekantslisterna tog jag bort och hoppades att jag skulle kunna lyfta på mattan och hitta ett trägolv därunder, men det gick inte så bra. Trägolvet finns där, det ser jag i kanterna, men det verkar som om man både spikat och limmat fast masonit på golvet och sedan limmat på plastmattan på masoniten. Den sitter benhårt och även om jag skulle lyckas få loss den så skulle den antagligen skada det ursprungliga golvet. Så det får nog bli ett klickgolv.

Men nu så börjar det roliga arbetet. Nu hoppas jag att det bara kommer att se bättre ut dag för dag.

I veckan som kommer ska det bli regn och inte så varmt, så då är det dags att ta tag i ett inomhusprojekt: mitt lilla kök.

Idag har jag röjt ur möbler och ska skruva ner gardinstång och väggskåp framåt kvällen. Jag ska också skrapa bort lite lös färg från fönstret och spackla. Sedan så ska alla ytor som ska målas tvättas med målartvätt.

Bilden är tagen från hallen, rakt in i köket. Den "fina" bilhandlarpanelen från 70-talet ska bort, liksom den hemska furulisten med dekorationsspik. Sedan ska hela väggen täckas med vit pärlspontpanel. Men jag börjar uppifrån och målar taket först, och lite andra ytor, innan det är dags för panel.

När jag fick bort bord och stolar och annat ur köket så kändes det plötsligt ... ja, inte stort, för det är det inte, men mer rymligt.

Med lite trixande har jag nu fått till möjligheten att vattna min odling och i växthuset med trädgårdsslang och vatten från brunnen. Det är fantastiskt skönt att slippa springa med vattenkannan.

Slangarna har jag lagt inne i grönskan så att de inte är i vägen när jag ska klippa gräset och jag byter nu enkelt mellan slangen som jag använder till husets behov och den som jag använder till odlingen med ett enkelt klick. Vilket lyft!

Idag har åskan mullrat runtomkring mig, men den har hållit sig på avstånd, så jag kunde sitta på min lilla uteplats och skörda dill. De fina kvistarna stoppade jag i en burk, så är det bara att skrapa ur det man behöver, och skaften sparade jag i en plastpåse. Då kan man få lite sommarkänsla även i vinter, när man lägger några av dem i potatisgrytan.

Min lilla uteplats är färdig!

Med köpt markduk, köpta plattor, grus från grannarna Åsa och Tayeb och mina egna gamla stolar och ett gammalt bord jag fått efter min farbror Sven-Erik. Och mycket jobb. Duken är gammal, men duktyngderna nya, liksom det lilla vindspelet som hänger på växthusets knut.

Idag invigde jag och grannen Thea den lilla uteplatsen med kaffe och kaka mitt på dagen. På kvällen grillade vi och drack lite vino innan hon hastade iväg till utomhusbad.