Utsikt från mitt kök mot en regnig dag. Jag kan inte låta bli att tänka att har man bara tak över huvudet så gör det ingenting om det regnar. Det är rätt mysigt. Ibland. Men jag måste erkänna att jag älskar sol.

Nu far jag till Bohuslän på några dagar och hälsar på goda vänner så det blir tyst på bloggen ett tag. Men när jag kommer tillbaka är det nog dags att rensa ogräs igen. Och så kanske jag kan slutföra växthuset så att ni får se det. Och påbörja mitt lilla "bygge" i nya odlingen. Och ... jag skulle kunna fortsätta i alla evighet med alla projekt som snurrar i mitt huvud. Så många idéer, så lite tid.

Nej, bilden är inte suddig. Det är regnet som äntligen kom som suddar till det. Bra för odlingen.

Med regnet kom ett fantastiskt åskväder som varade i över fyra timmar. Det rullade fram mot Kilsbergen och tillbaka igen, gång på gång, över mitt lilla torp.

Och jag gjorde det jag alltid gör när det åskar: sov. Det är något med trycket som gör att jag bara måste få sova.

Men innan åskvädret kom hann jag i alla fall måla lite blad på några brädor i takstolen i växthuset. Och såga till en takfotsbräda som jag ska montera den nya hängrännan på. Den hann också bli målad en gång. Men när det gäller ogräsrensningen så kom jag inte långt innan regnet kom. Jag hann bara med örtagården. Hoppas på fint väder imorgon, för då måste jag också klippa gräset.

Idag gassade solen och jag har haft närkontakt med olika representanter från djurriket. Detta är den trevligaste - Mini, som slappar i skuggan alldeles nära mig när jag avrundade dagen i solen med en bok.

En annan besökare som dök upp när jag satt i solstolen var en igelkott som spatserade rakt mot mig och under stolen. Jag försökte mata honom (henne?) med en ostbåge, men det dög inte. Antagligen var igelkotten mest sugen på vatten.

En betydligt otrevligare kontakt med djurriket drabbades jag av när jag skulle klippa mig några pinnar i skogen för att ha som bågar i de nya pallkragarna. Jag stegade raskt mot målet och forcerade en djungel av nässlor, gräs och ett ogräs som klistrar sig fast på kläderna. Jag måste ha klivit i något slags bo med stickande insekter, men hann inte se vad det var (getingar, bin eller något annat?) för jag sprang för allt vad tygen höll alltmedan de små arga insekterna stack mig i ändalykten. Jag är inte så snygg där just nu. Och ont gjorde det.

Jag kom, hursomhelst, hem med tillräckligt många pinnar och har fixat till bågarna på de nya pallkragarna nu så att växterna får lite mer takhöjd att växa i.

Solen sken som en tokig idag med. Så här såg det ut:

Det är gott med sällskap i odlingen. Här är det Lilla Lo som tagit plats i skuggan och sover och snusar medan jag målar växthuset. Dessförinnan hade hon gått varv på varv runt fötterna på mig och beklagat sig över ... ja, vad? Värmen antagligen.

Växthuset har alltså fått första strykningen med grön linoljefärg. Egentligen ska det strykas tre gånger men jag tror nog det räcker med två. Jag får jobba in den outspädda färgen mer ordentlig istället. Jag måste nog också sätta maskeringstejp på fönsterrutorna så att kanterna blir lite skarpare också, även om rutorna i sig är smutsiga till tusen (men det är bara bra, för det skyddar växterna därinne lite).

Mina peppar- och paprikaplantor växer förfärligt långsamt. Jag börjar fundera på om det kan bero på att de sitter mot värsta solsidan och får det för varmt, för tomater och gurka växer så det knakar därinne, men de står på andra sidor i växthuset. Jag får kanske sätta upp ett skydd och se om det blir bättre.

Nu är det dags för mig och mina pälsklingar att ta nästa tag i odlingen: jag ska plantera och de kommer nog att loda omkring och se vad som händer. Eller lägga sig och sova i skuggan.

Ja, så här bra kan man ha det. Solen skiner, maten är uppdukad i halvskugga, blommorna blommar och en bra bok är redo för läsning. Underbart.

I närheten av mitt torp arbetar de kommunalanställda kossorna. Det är Highland Cattle och de är väldigt arbetsamma. Deras uppgift är att beta av mark och det sköter de med bravur. Mina arbetskamrater.

Idag fick jag två stora fina lavendelplantor från min vän Lena. De kommer att göra sig fint i den nya rabatten.

Jag har varit lat idag, men imorgon blir det tag i odlingen igen. Idag låg jag under en björk i solen, tittade upp mot en klarblå himmel och mådde väldigt gott.

Första egna jordgubben avsmakades på midsommaraftonen. Söt och god och solvarm. Det är riktig sommarkänsla.

Vädret var fantastiskt och jag njöt av fix i odlingen i solskenet. Jag kittade också fönstren i växthuset för nu ska det målas. Dessvärre räckte inte kittet riktigt så jag måste köpa till lite innan jag kan börja måla.

Lunchen intogs utomhus. Sill och färskpotatis och en kall öl.

Skruffa ville också ha. Hon tigger fint ...

Nu är sommarens gissel här: knotten. Jag är inte så förtjust i myggor heller, men de förvarnar ju åtminstone ljudligt om sin ankomst. Knotten märker man när den biter. Och så är den överallt, kryper in i håret, under kläderna.

Men min granne säger att de är borta om ett par veckor, för så brukar det vara här. Jag hoppas att hon har rätt.

Den lilla, lilla rosen (som verkligen är pytteliten, även om det inte syns på bilden) fick jag av två kompisar i helgen när jag firade födelsedag. Jag tänkte att det kan vara kul att se vad som händer med den om den får mer utrymme för benen än bara den yttepyttelilla krukan den satt i. Så nu sitter den i rabatten och lyser upp, nyvattnad och glad. Nu håller jag tummarna för att den tycker om sin nya miljö.

Idag är det sommarsolstånd. Dags att blota till gudarna.

I mitt hallonland har jag massor med gullvivor som lyst vackert gula ett bra tag nu. Men nu börjar de sjunga på sista versen för i år. Vissa av dem är vackert röda - en röd nyans som är ett mellanting mellan roströd och vinröd. Väldigt vackra.

Nu har jag vatten! Idag hjälpte grannen Thea mig att koppla in pumpautomaten. Man måste vara två för det är lite bökigt att koppla på en bångstyrig brunnsslang på pumpautomaten och man vill ju inte tappa ner slangen i brunnen.

Jag drog också trädgårdsslang hela vägen bort till odlingen så nu kan mina rara och törstiga växter få lite att dricka även när solen gassar. Jag får visserligen bara upp vattnet från brunnen i en vanlig trädgårdsslang, även för hushållsbruk, men det känns ändå lyxigt att slippa hämta hos grannarna.

Torgförsäljarna av blommor har gjort sig en hacka på mig idag. Jag köpte petunior som bland annat planterats i en fin blå kruka som står på en gammal bobin (bild kommer någon annan dag för när jag var klar med allt var det för mörkt för att fotografera). Jag har också lavendel till rabatterna. Örtagården har fått ytterligare tillskott av oregano, rosmarin, timjan, citronmeliss och dragon. Nu ska de små plantorna bara växa till sig.

Och så har jag fått en blomma av min arbetskamrat Margret. Den lär ska se ut som förgätmigej, men mörkare blå. Ska bli spännande att se.