Det är gott med sällskap i odlingen. Här är det Lilla Lo som tagit plats i skuggan och sover och snusar medan jag målar växthuset. Dessförinnan hade hon gått varv på varv runt fötterna på mig och beklagat sig över ... ja, vad? Värmen antagligen.

Växthuset har alltså fått första strykningen med grön linoljefärg. Egentligen ska det strykas tre gånger men jag tror nog det räcker med två. Jag får jobba in den outspädda färgen mer ordentlig istället. Jag måste nog också sätta maskeringstejp på fönsterrutorna så att kanterna blir lite skarpare också, även om rutorna i sig är smutsiga till tusen (men det är bara bra, för det skyddar växterna därinne lite).

Mina peppar- och paprikaplantor växer förfärligt långsamt. Jag börjar fundera på om det kan bero på att de sitter mot värsta solsidan och får det för varmt, för tomater och gurka växer så det knakar därinne, men de står på andra sidor i växthuset. Jag får kanske sätta upp ett skydd och se om det blir bättre.

Nu är det dags för mig och mina pälsklingar att ta nästa tag i odlingen: jag ska plantera och de kommer nog att loda omkring och se vad som händer. Eller lägga sig och sova i skuggan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...