Nästan en vecka har jag varit borta. Snälla grannen Thea har vattnat i växthuset och matat kissar. Kissarna verkade för övrigt vara glada att se mig och jag var jätteglad att få pussa på dem.

I pallkragen med squashplantor har nu även de gröna squasharna kommit igång. De gula växer och växer. De är rätt hårda i skalet så dem får man skala(!).

I växthuset har jag fått ännu mer gurkor.

Den vita floxen har slagit ut. De är extra vackra i skymningen då de verkligen lyser vitt i halvmörkret. De röda vallmona med lila mitt blommar också så smått. Hängpetunian och min mörkrosa million bells vid pergolan var i kraftigt behov av att få överblommade blommor bortplockade.

Mina stormhattar blommar nu också. De har en lite annorlunda färgsättning - vit- och lilafläckiga.

Något annat som växt är ogräset ... Så här ser min nygrävda rabatt ut. Jag började så smått plocka med lite ogräs, men får nog ta en rejäl röjning imorgon.

Och gräset har växt så det är dags för klippning igen. Så nu får det vackert hålla uppe i några dagar.

Men nu är jag här efter underbara dagar på västkusten hos fantastiska vänner.

 

Carina

29 juli 2011 07:13

Visst är det härligt att komma hem och se hur mycket som har hänt på bara en vecka. Okej...ogräs och vissna blommor är väl inte så kul kanske. :S

Frejda

30 juli 2011 23:15

Carina - Ja, det tog ett tag att få lite ordning, men efter en gräsklippning och lite ogräsrensning så såg det skapligt ut igen. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...