Nu spränger snart plantorna i pallkragarna fiberduken. Jag har fått "avtäcka" squashen (till höger) och mangolden och dillen (till vänster).

Det fiberduksklädda spöket som reser sig i bakgrunden är min ruccola. Den är nu oätlig, blommar för fullt och växer på höjden som en tok. Imorgon ska jag nog riva upp den och så nya frön, så kanske de hinner komma upp lite om en vecka eller så. Då är jag tillbaka från min västkustenresa som snart stundar. I samma pallkrage finns den vanliga salladen av olika sorter, bland annat världens finaste romansallad.

Täckta är även fortfarande morötterna, rödbetorna och auberginen. Lite gallring kan nog behövas här och var.

Snälla grannarna lånar ut sin kap och klyv till mig så nu kan jag ta hand om resterna av mitt gamla päronträd, den gamla granhäcken och lite annat. Jag har kört upp allt som ska kapas till deras tomt för det är enklast. Klyven skulle de däremot köra ner till mig så att jag får klyva veden på plats hos mig.

Det känns tryggt på något vis - att säkra vedförråden inför vintern (även om jag inte är i torpet om vintrarna). Det måste vara något grundläggande behov jag tillfredsställer ...

 

Lillsyrran

18 juli 2011 01:46

Ja, jag kan mycket väl tänka mig ett par Pettson-hönor som går och sprätter lite bland dina odlingar...;)))

 

Frejda

18 juli 2011 09:57

Lillsyrran - Ja du, där satte du idéer i huvudet på mig. Jag får läsa på lite så kanske det kan bli ett par-tre till nästa sommar. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...