Kissarna kurar inomhus större delen av dygnet så här års. Det är därför jag inte har så dåligt samvete att flytta in dem till stan när oktober kommer till sitt slut. Om de ändå mest är inomhus så klarar de finfint att vara innekatter fram till slutet av april.

Problemet är väl egentligen att de inte fattar det. Åtminstone inte Lilla Lo (längst till höger i bilden). Hon tror att hon absolut vill vara ute och speciellt klockan halv fyra på morgonen. Det gör att jag snart har ett par månaders kissegnäll att se fram emot så dags på morgonen, och med det rätt dålig nattsömn. Men framme i januari brukar hon ha fattat ...

De andra två raringarna acklimatiserar sig faktiskt på ett par timmar och finner sig sedan i att vara innekatter i sex månader.

På söndag flyttar vi in till stan. Så jag ser fram emot att höra missnöjeskissekören i kattburen på väg hem till lägenheten. Tur att färden bara varar i en kvart.

Nu börjar det mesta vara inplockat och fixat i trädgård och odling. Veden är kluven och har fått en presenning på sig som skydd mot snö och regn. Växthuset är nu utröjt - har bara tre chilliplantor där som ska planteras om i krukor och få följa med in till stan. Jag kan nog bocka av allt på min lilla lista i helgen och sedan flytta med gott samvete.

 

Helena

27 oktober 2011 18:16

De ser ut att må rätt bra!

http://chezhelena.blogspot.com

 

Frejda

28 oktober 2011 11:32

Helena - Jo, de trivs rätt bra med livet. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...