Jag har fått tillskott i trädgårdsmöbelsamlingen från snälla vännerna som också gav mig betongplattorna. Tack!

En soffa och två stolar. Jag ska nog borsta dem lite och ge dem lite ny färg. Funderar på om de ska få fortsätta vara vita eller om det blir någon annan färg. Blå? Men vitt är nog finast.

Ja, så här ser det ut i odlingen just nu. Mycket att klippa rent, räfsa undan, gräva och fixa till. Mycket att fräsa upp, sätta, så och plantera. Men senare, när det blommar och växer för fullt så kan man bara njuta.

En av mina pallkragar med jordgubbar. De växte som sjutton förra året. Jag har tre pallkragar med jordgubbar i den här storleken och de gav mig under en enda plockning 5 liter jordgubbar. Nu ska jag klippa bort lite revor och räfsa bort löven och ge plantorna lite luft igen. Hoppas på samma stora skörd i sommar.

Fint i min trädgård nu: tibasten som blommar för fulla muggar.

Mer fint: färgen på krokusarna är fantastisk.

Julrosen blommar. Jag köpte sticklingar förra sommaren. Plantan har varit grön hela vintern och nu blommar den äntligen fint.

Inte så fint: grannen har klippt ner häcken så nu har man full insyn på hans garageuppfart där allsköns fordon och bildelar finns. Jag hoppas häcken växer upp snabbt igen för detta är min utsikt vid odlingen.

När jag var i torpet 28 februari stod den lilla muren upp. När jag kom dit 24 mars låg den ner, som om något puttat på den, och så kanske det är. Ett rådjur eller en älg?

Men ingen skada skedd. Jag lyfte bort stenarna. De ska ju ändå bort när jag gräver upp området bakom den lilla muren och gör en stor rabatt av den lilla rabatten, liljekullen och tulpanträdet.

På trädgårdskursen har vi fått perennlistor: "måste-ha", för skugga, för soligt och torrt, marktäckande för soligt och torrt, marktäckande för sol/halvskugga och vintergröna växter för skugga.

Jag har ett skuggigt hörn bakom ena ladugaveln. Enligt listan skulle t.ex. följande kunna trivas där: jätterams, jättedaggkåpa, julros, vissa nävor, akleja, ormöga och en mängd andra som jag inte vet hur de ser ut. Växter på listan som jag redan har där är plymspirea, funkia, astilbe och blåsippa.

När Mini började kliva över prasslande plastpåsar, rootrainers och krukor för att komma upp i fönstret var det inte mycket annat att göra än att bereda henne en lite väg fram till fönsterbrädan och en plats där hon kan ligga och spana. Hon verkar tycka om solen, precis som matte.

På trädgårdskursen i onsdags började vi rita in det vi vill sätta på olika ställen. Jag funderade bland annat på carporten. Längs med ena sidan fanns förut en förskräckligt ful granhäck som jag tog bort för ett par år sedan. Sedan dess har där varit tomt, för jag har inte kunnat bestämma mig för vad som passar. Antingen buskar eller något som klättrar, men inget som spretar in och repar bilen.

På ena kortsidan växer en kaprifol, i behov av uppsnyggning. Nu tänkte jag att det bästa kanske är att fortsätta på kaprifoltemat och köra det på långsidan också. Och framför blir det nog en radda med limegrön daggkåpa så att det blir lite fyllnad i botten. Då får jag väldoftande blommor på försommaren och framåt sensommar och höst har jag fina bär på kaprifolen. Och så får daggkåpan bilda frodig bas. Hoppas bara den trivs där nu.

Årets potatissort blev Minerva. Jag tror inte jag provat den förut, så jag hoppas den är god.

Förra året satte jag alldeles för mycket potatis. Jag vill ju egentligen bara ha färskpotatis under sommaren. Jag tror jag har samma antal kilo sättpotatis i år (3 kilo), men de är större så det blir färre plantor. Vi får väl se om jag står där i höstregnet och svär i år igen, när jag måste gräva upp potatis ur tung lerjord och inte har plats att förvara den.

Mina paprika- och chilliplantor som nästan gick till de sälla jaktmarkerna förut, blommar nu och har börjat sätta frukt. Här är en liten en på gång.

Och här är en riktigt stor en, tre cm lång, men jag vet inte om det är chilli eller paprika. Det lär märkas.

Idag har jag planterat om en del småttingar i rootrainers. Tomater, gurka, kronärtskocka och, här på bilden, sparris. Det blev väldigt många sparrisplantor så en del får bo i vanliga krukor.

Idag kunde jag inte låta bli att hälsa på torpet. Vädret var underbart och jag strosade runt i trädgården och njöt av att se att vårblommorna. Vid dörren in till torpet växte det blåsippor.

Alldeles intill låg ett skal efter en snäcka. Undrar om det är tomt eller om det bor någon därinne?

Framför stugan satt en ensam vit krokus. Jag hoppas den får sällskap snart. Jag har satt många krokusar där - vita, gula, lila ...

Vid jordgubbslandet satt en tussilago och lyste som en liten sol. De är fina nu, men ett riktigt trist ogräs framme i sommar.

Snödroppar växte i massor under äppleträdet.

Och så har scillan börjat blomma lite försiktigt. Jag slår vad om att nästa helg har jag ett blått hav av scilla i trädgården, om det varma vädret håller i sig.

Inte ens två centimeter höga är de, och tunna som trådar, men visst ser man att det är sparrisar som kommer där i sålådan.

Nu får jag försöka vårda dessa små raringar så att de kan växa sig stora. Då kanske jag kan smaska i mig egen sparris om tre eller fyra år. Lång väg dit och mycket tok som kan inträffa, men om man aldrig vågar testa så kan man ju inte heller få någon utdelning.

Det är som att inte sätta träd för att det tar så lång tid innan de växer upp.