Jag bestämde mig till slut för att köpa ett litet hönshus istället för att bygga ett. Det är flyttbart, om jag skulle ångra mig rörande plats eller hönssatsning överhuvudtaget. Det är smart konstruerat och det är jättefint.

Jag har lånat båda dessa bilder från Granngården, som säljer hönshuset, så det är väl inte mer än rätt att jag talar om det och dessutom länkar till deras hemsida: http://www.granngarden.se/product/h-nshus-hobby-105x100x108cm.

Hönshuset är väldigt litet, en dryg kubikmeter, men jag kollade Jordbruksverkets hemsida om regler och enligt dem ska man kunna ha nio hönor på denna yta. Och jag ska ju bara ha tre, så jag hoppas det fungerar.

Här ser man hönshuset utan värprede och sittpinnar. Man kan öppna taket och förvara lite småsaker där. Man vet ju aldrig vad som kan behövas.

Det kostar lite mer än det skulle kosta att bygga ett hönshus, men att bygga ett skulle ändå gå på en del med plintar, reglar, brädor, tak, färg, och dessutom slipper jag byggjobbet. Och, som sagt, man kan flytta på det här hönshuset.

Jag kommer att bygga en hönsgård runt den, som blir ca 6 kvadratmeter, och när jag är hemma så öppnar jag helt enkelt dörren till den och släpper ut dem i full frihet i trädgården.

Mycket sand ska de få, så de kan sandbada och sprätta runt lite. Och så en vattenautomat och en foderautomat, förstås. Hoppas de kommer att trivas.

Idag fick jag hjälp att bära ut mina utemöbler och sätta upp taket på paviljongen. Det var "pumpkonstruktören" som stod till tjänst och det tackar jag för. Då kunde vi sitta ute och äta maten - grillad kyckling med tillbehör. Inte så dumt och jätteskönt att sitta i solen.

Jag har köpt en sänkpump, men det visade sig att det saknas en kopplingsdel, så jag får åka till Biltema igen och be dem komplettera innan pumplösningen kan bli verklighet. Men ritningen är nu lite förändrad. Vi ska göra ett långt "ben" med "fot" som kan stå på brunnens botten. Pumpen ska sedan hänga en meter ovanför botten, fastspänd på benet. Om vattennivån sjunker under så stoppar flottören pumpen så att den inte går tomme.

Sladd och slang går upp genom brunnslocket och monteras på en stolpe där jag sedan kan slå av och på ström och koppla på en eller flera slangar. Jag ska gräva ner ett litet rör i marken så att jag kan dra strömkabeln och en vattenslang i den fram till stugan där jag har elanslutningen och där jag också skulle vilja ha en anslutning för slang.

Vaarje gång pumpautomaten går igång som värsta vrålapan i norra Latorp, längtar jag efter den nya lösningen.

Jag kunde inte låta bli att liva upp valborg med en gerbera till cafébordet utanför stugan. Men jag får nog se till att ta in den i helgen för då ska det bli riktigt kallt.

I örtlandet växer gräslöken som tokig. Den är jättefin nu. Keramikskylten som jag gjorde har dock inte överlevt vintern utan har gått i två delar. Tur att jag har fler.

Rabarber på väg. Löftesfyllda små knölar som kommer att bli stora, fina och goda.

Om det inte blir för kallt i helgen ska jag börja med hönshuset. Men jag måste flytta på pionerna som växer där. De har inte mått så bra, men de kanske kan få nytt liv på annan plats.

Ja, inte Mini alltså. Hon har tagit det väldigt lugnt hela dagen. Här har jag druckit kaffe och ätit min lunch idag. Jag älskar sol. Har nog bränt mig lite.

Själv har jag jobbat som en bäver. Har plockat grenar och torra stjälkar och blad och grenar i hela min 2 500 kvm stora trädgård. Hallonlandet såg ut så här när jag började.

Och så här såg det ut när jag slutade. Lite bättre, lite mer urbenat.

Till slut eldade jag upp kopiösa mängder grenar, rens och skräp i min tunna.

Idag har jag också fått ordning på vattenförsörjningen - det gamla systemet med pumpautomaten. Jag längtar efter den nya lösningen.

En liten vacker avslutning - mina första tulpaner. Det verkar som om rådjuren har gått hårt åt dem, men vi får se vad som kommer upp. Dessa röda fina satt i odlingen. Framåt kvällen slog de ihop sina blad lite grand.

Nu är jag helt slut, har jätteont i fötterna och är knallröd i ansiktet av all sol jag fått idag. Lite frusen är jag också så att lägga upp fötterna i soffan medan elden sprakar i kaminen är inte helt fel. Ett glas rött vin blir guldkanten på en jobbdag som jag är mycket nöjd med.

Mina torpgrannar säger att jag är ett vårtecken. När jag börjar visa mig ute i torpet är våren på väg och när jag flyttar dit har den kommit.

Så nu är den här för kissarna och jag har flyttat ut. Bilfärden var, som vanligt, inget nöje för dem, men jag tror att känslan av att få gå fritt igen blev en väldigt glad överraskning. Jag älskar att ställa kattburen på gräsmattan och öppna dörren och se hur de reagerar, hur de börjar smyga runt och undersöka allt.

Här är de på väg in i stugan. Lilla Lo är först in. Skruffa passar på att nosa på Mini på vägen in.

Idag har dagen ägnats åt att städa ur stugan ordentligt, elda varmt, bära in mer ved, hämta fräscht vatten, torka ur kylskåp och fylla dem och lite annat pyssel. Kvällen avslutades med grillning med grannen Thea. Vi åt i hennes växthus eftersom det blåste lite. Det smakade gudomligt.

Ett glädjeämne - spirean som jag planterade förra helgen sätter skott som bara den.

Av snälla arbetskamraten Eva fick jag en plymspirea i helgen. På kärran följde även en del höstastrar, daggkåpa och stormhatt med.

Spirean fick ett nytt bo där det gamla päronträdet stod. Där har jag haft ett tomt hål i två år och funderat på vad jag ska göra med. Men nu sitter spirean där och på kanten satte jag astrarna.

Jag tänker att spirean blommar fint i vitt i början på sommaren, och sedan kommer astrarna med lila blommor på hösten. Och däremellan får jag kanske sätta lite sommarblommor i kanten.

Närmsta blomgranne till spirean är en pion och riddarsporrar. Nu ser jag fram emot blommor och blader.

Apropå blommor och blader så hittade jag denna lilla viol under schersminbusken. Första gången jag ser att jag har sådana små raringar.

Jag är trött på pumpautomaten som jag har för att få upp vatten ur brunnen till en trädgårdsslang. Jag är inne på min tredje av samma sort - den går sönder innan garantitiden är slut och så får jag en ny, som går sönder innan garantitiden är slut och så håller det på. Den är dessutom stor och ful och klumpig. Den pumpautomat jag har nu slutar inte gå om strömmen är på. Tanken är ju att den ska bygga upp ett tryck, stänga av sig och sedan hoppa igång igen när trycket sjunker. Men om jag har strömmen på så går den tills den bränner ihop.

Nu har en god vän, med talang för systemkonstruktion av alla sorter, hjälpt mig med att fundera ut hur jag skulle kunna lösa det hela.

Vi har mätt djupet i min grävda brunn - från botten till brunnskant var det 4 meter och vattenytan låg 85 cm ner. Det gör att det skulle kunna fungera att använda en sänkpump. Tänk att slippa den stora, gula, fula pumpautomaten ovanpå brunnslocket. Då kanske man till och med kan måla den gamla pumpen fint och ställa dit en blomma.

Jag är inte så teknisk att jag fattar allt, men tanken är att pumpen, med den här konstruktionen, ska kunna flytta sig i höjdled allteftersom vattennivån stiger eller sjunker, men inte för långt ner förstås, så att den börjar suga upp allsköns gegga från botten. Sedan ska jag kunna koppla på flera slangar vid brunnen och använda en till odlingen, en fram till stugan, så att det blir lätt att fylla på vattendunken till köket, och en till uteduschen eller bara till att spola av leriga stövlar, färskpotatisen och annat.

En strömbrytare och möjlighet att välja vilken slang som ska användas. Det finns dessutom en plan för en mer automatisk vattenanläggning för odlingen i och med detta. Jag kanske får vara försiktig så att jag inte tömmer brunnen när det är som torrast på sommaren, men i kombination med mina vattentunnor ska det nog kunna fungera. Jag är ju ingen stor vattenförbrukare eftersom jag är själv i stugan och inte har något indraget vatten eller avlopp.

Jag får väl börja med den eländes pumpautomaten och se om jag kan lösa det nya snart.

Det är fortfarande kallt men scillan trotsar kylan och sprider glädje med sin blå färg. Det är så svårt att fånga den där vackra blå färgen med kameran. Det syns liksom inte hur BLÅTT allt är.

Alkottar - jättefina, tycker jag. Lite nostalgi på ett sätt. När jag var liten och pysslade så guldsprejade vi alkottar och gjorde fina saker.

Om en vecka flyttar jag och kissarna ut till torpet. Jag hoppas att det inte är för kallt. Värmen jag eldar upp måste ju stå sig hela dagen när jag jobbar så att kissarna inte fryser.

Idag har jag förhoppningsvis fått en gödselleverans från Lions. Jag beställde 25 säckar hönsgödsel. De tar 40 kr/säck. Gödseln är godkänd för krav-odling, jag får den hemkörd och pengarna går till nationell och internationell hjälpverksamhet. De stödjer medicinsk forskning om cancer, diabetes etc, synvård, ungdomsfrågor. Det tycker jag är en bra deal.

Mitt ibland alla scilla och vintergäck hittade jag denna lilla bomma. Det verkar vara en lökväxt och nog ser den lite smågalen ut. Den verkar vara den enda av sin sort. Någon som vet vad det är?

I en av rabatterna har mitt myckna löksättade betalat sig. Där finns en hel liten skog av vita krokusar som lyser upp.

I höstas lämnade jag mina palsternackor i en av pallkragarna eftersom de var så små. Rådjuren mumsade i sig bladen, men jag hoppades ändå på att de skulle klara sig. Nu sticker det upp gröna blad igen. Hoppas det innebär att palsternackorna klarat sig och nu växer sig stora.