Mangolden är ståtligt stor och de olikfärgade stjälkarna lyser upp. Ska jag vara ärlig så är det mest för utseendet jag odlar mangold, för jag har ingen riktig vana att tillreda den. Inte för att jag inte vet vad jag ska göra med den. Det är bara det att den egentligen inte är en naturlig del av min mat. Jag tänker aldrig på att jag kan använda den. Men jag blir glad varje gång jag ser den. Jag får väl lära mig.

Purjo däremot använder jag gärna och ofta och den växer så det knakar. Det blir fint att frysa in till vintern. Jag brukar hacka den och frysa in i lagom stora påsar.

Idag kom resterna av orkanen Katia hit. Det är sorgligt, men i stort sett alla mina höga växter ligger ner eller har knäckts. Jag hoppas att några av dem repar sig. Jag är också lite orolig för träden. Vid herrgården, som ligger alldeles nära, har ett stort träd knäckts av vinden. Jag håller också tummarna för att min paviljong ska stå pall mot vinden för jag kommer inte att kunna ta ner den förrän till helgen.

 

Fröken Dill

16 september 2011 14:38

Jag odlar vackra olikfärgade mangoldar för första gången i år. Har kommit på att de är toppengoda att woka med sesamolja, salt och vitlök.
Hälsningar från fröken Dill

http://www.frkdill.blogspot.com

 

Frejda

16 september 2011 20:28

Fröken Dill - Jag får prova! Om jag kommer så långt att jag plockar av de vackra bladen och färgglada stjälkarna ... :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...