Mitt lilla torp i snöfall. Idag längtade jag till vår och värme mer än någonsin. Om man tittar strax under nocken så ser man de gamla liggande stockarna. Min dröm är att kunna ta bort masoniten och läkten man spikat på nedtill, och låta de gamla stockarna komma fram igen. Men jag vet ju inte hur det ser ut under än. Det är ett långsiktigt projekt.

Efter en långpromenad i skog och mark stannade jag till på en kopp kaffe hos min torpgranne Thea och läste gamla papper. Om man lägger ihop de hon har med de gamla dokument jag har i min ägo så förstår man att betydligt mer mark hörde till soldattorpet en gång i tiden. Bland annat halva Theas tomt och fyra andra grannars tomter. Jag bodde själv i grannhuset fram till augusti 2007 - den gamla lanthandeln Rainows - och ägde då två tomter som ursprungligen hörde till soldattorpet. 1933 styckades min nuvarande torptomt av, så nu tillhör ett halvt tunnland (2 468 kvm) soldattorpet. Urspungligen måste marken ha varit minst tre tunnland stort - blandad åkermark (med och utan sten), ängsmark och trädgård. Och kanske lite skog.

Det är svårt att läsa de gamla skrifternas handstil, men det är fantastiskt att kunna följa vad som hänt genom åren. Det ger en och annan ilning efter ryggraden.

När jag var ute i torpet i helgen hade snön fallit. Solen sken och himlen var blå. Den gamla pumpen stod troget på sin plats med en mössa av snö och väntade på våren.

Arbetskamraten Robert har hjälpt mig med lite historiska perspektiv på torpet och soldat Stolt.

Nerike Wermlands regemente bestod före 1812 av 10 kompanier med ett manskap på 1 674 man. När regementet delades 1812, bestod Nerike regemente av 8 kompanier med ett manskap på 766. De övades på Sannahed. I Örebro kompani fanns Stolt som nummer 89. Indelningsverket upphörde 1901. Då ersatte värnpliktiga de gamla indelta knektarna.

Jag har i min ägo ett gammalt köpebrev från 1933. Då styckades delar av det gamla torpets mark av och Stolt köpte torp och ett halvt tunnland mark för 90 kronor. Stämpelskatten var 50 öre. Robert har räknat ut att summan motsvarar 2 616 kr i dagens värde. Stämpelskatten på 50 öre motsvarar idag nästan 15 kronor. Det ger lite perspektiv.

I helgen var jag ute och vintertorpade. När jag vaknade på morgonen låg jag en lång stund och tittade på mitt underbara innertak med tjocka bjälkar och breda plank, som trots sina olika bredder fogats ihop till en harmonisk helhet.

Mellan planken är det springor som verkar tätade här och var. På vissa ställen faller det ner fint spån då och då. Där ovanför är vinden. Där kan man inte stå rak, men den skulle fungera fint som förvaring för allsköns skräp om jag var lagd åt samlarhållet, vilket jag inte är. Någon har lämnat kvar en gammal vävstol däruppe, i delar. Jag vet inte om alla delar finns, men kanske försöker jag sätta ihop den någon gång. Jag undrar om torparfrun i huset vävt sina mattor på den, eller om den är av senare årgång.

I höstas trodde jag att gamle Stolt spökade på vinden. När jag lagt mig på kvällen hörde jag snubblande tunga steg däruppe ... tills jag kom på att det var äpplen från trädet utanför som föll ner på taket och sakta studsade nerför tegelpannorna.

I mitt lilla torp på 35 kvm finns en gammal bergslagskamin. Jag vet inte om den är lika gammal som torpet (1792) men den har nog rätt många år på nacken. Jag är en frusen person som älskar att elda i kaminen närhelst jag får chans. Värmen är underbar och spraket från barrveden är lika trivsamt att lyssna till som vågskvalp och måsar vid havet.

Enligt Wikipedia har bergslagskaminer funnits sedan 1600-talet och är förmodligen världens äldsta gjutjärnskamin i praktiskt bruk. Förbränner man 5 kilo ved under en timmes tid ska det ha samma effekt som 10 element om 1000 watt vardera. Jag vet väldigt lite om effekt och förbrukning men jag vet att det blir varmt fort. En rejäl brasa höjde temperaturen från 12 grader till 26 grader på 45 minuter en kall vinterdag. Då kan man "vintertorpa" då och då. Jag önskar bara jag hade samma värme på mitt utedass ...

Kaminen är monterad i en snillrik konstruktion, där det böjda röret värmer upp murstocken så att hela anordningen fungerar som ett enormt element. Det värmer frusna själar länge. Några värmeljus på det så är lyckan total.