Jag har haft strömproblem. Eller säger man problem med elen?

En kontakt i min jordkällare kortslöt en del av min el - den på dasset, vilket gjorde att fläkten i separett-toaletten inte fungerade och inte heller lampan om jag skulle velat tända den nattetid. Inte heller lampan i jordkällaren fungerade. Med allt annat var det inga problem.

Men nu har min morbror Ubbe, som har en egen fixarfirma som heter Hyr en kille, fixat mina el-problem. Snabbt och säkert. Tack, Ubbe!

Jag har en relativt ren och fin jordkällaren, med vitkalkade väggar och väldigt lite spindlar, vilket en anakrofob som jag uppskattar. Jag vågade mig ner och tog till och med en närbild på en av de små, små spindlarna som fanns därnere och gjorde sitt jobb. I förstoring blev den tyvärr för skräckinjagande för mig ...

Det var fukten i jordkällaren som gjorde att en kontakt kortslöt allt (den uppe till vänster i bild). Jag får vädra ut och kanske ställa in en fläkt ett tag, men jag misstänker att om det kommer en regnperiod så blir det likadant igen.

Men nu flyter jag med strömmen igen.

För att avsluta med något vackert: här poserar en av mina midsommarblomster. Lila och vacker. Den gör mig glad.  

Idag hälsade jag på ett vintrigt torp. Det var väldigt kallt men soligt och sagolikt vackert. Solen sken över gnistrande snö. Allt var inbäddat. På varje gren låg tjocka lager med snö.

Inomhus räckte inte termometern till för att visa hur kallt det var, men vattenflaskorna på diskbänken var genomfrusna.

Utomhus hade grannen Kalle gjort en insats med snöslungan. Infarten var ren från snö, bara att köra in, och i trädgården fanns det gångar fram till torpdörr och lada. Så himla skönt att slippa pulsa.

Jag tog en del bilder av torpet, trädgården och en frusen odling. De kommer efter hand här på bloggen.

Det brukar ju alltid finnas några små lister som aldrig sätts på plats när man renoverat. Detta tänkte jag undvika i mitt nya fina kök, så dagen har jag ägnat åt att krypa runt på golvet med borrmaskin, skuvdragare, hammare, spikar och skruvar, bågfil och lister i metall och trä.

Det var lite pyssligt och det blev väl inte perfekt direkt, men det duger bra.

Den gamla vedspisen har varit lite rostig på ytan, men den har också fått sig en duvning med spissvärta, så nu är den fint mattsvart. Jag använder den inte, i och för sig, utan ställer bara min lilla bänkspis där, men skulle strömmen gå så ska det gå utmärkt att använda den tydligen. Så jag behöver inte gå hungrig i strömlösa tider.

Nu funderar jag bara på om jag ska sätta penseln till väggen igen och måla den där blomslingan i åskblått. Eller om jag ska strunta i det. Tunna penslar har jag köpt och jag har färg efter målningen av luckor, men jag får fundera ett tag till om jag ska måla eller inte.

Vid infarten till mitt lilla torp hänger en träskylt i starkt behov av renovering, eller snarare utbyte. Någon har klistrat fast en självhäftande plast på träet, där texten är tryckt, men det hela släpper nu från träet och det ser inte så vidare värst ut.

Jag funderar på att låta tillverka en plåtskylt istället, med samma text, men kanske med något mer gammalmilitäriskt teckensnitt. Det blir nog ett vinter/vårprojekt. Jag måste forska i var jag kan få hjälp att göra en sådan skylt.

Men humlen växer vackert vid sidan av skylten och nu finns där mängder med kottar. Man kanske skulle skörda och göra lite öl. Eller lägga dem under kudden, för de ska tydligen vara lugnande, och då kan man ju somna sött.

Jag sitter ofta i min soffa i torpet, på tvären, och donar med min bärbara dator. Mitt mobila bredband fungerar tack och lov här, även om det är ruskigt långsamt ibland. När jag då och då tittar upp har jag utsikten man ser på bilden.

Det fina skåpet har jag fått ärva av min farbror Sven-Erik och min faster Lisbeth. Det har jag tyckt så mycket om under alla år, speciellt den ljusgrå färgen, och nu pryder det sin plats i torpet, och ger mig lite extra förvaringsutrymme. Och påminner mig om två väldigt goa människor.

Spegeln som sitter till vänster på väggen har jag fått av mamma. Jag tror den var min morfarsmors en gång i tiden, eller var det mormorsmors? Måste fråga mamma. Den är så himla fin, men behöver renoveras lite grand. Det är en väldigt snäll spegel. Den lägger inte på några kilon. Snarare tvärtom.

Uppe på skåpet står en tekanna som ingick i torpköpet. Vattenkannan och tvättfatet som står intill ingick också och det har jag använt mycket, innan jag köpte min fina "badrumsmöbel". Buketten intill plockade jag häromdagen - lysande blåklint, grässtrån och ax. Det blev vackert, tycker jag. Och till höger står några mässingsljusstakar som jag också ärvt efter Sven-Erik och Lisbeth. Jag älskar att elda ljus.

Jag tycker väldigt mycket om utsikten från min soffa.

Visst är det en hårresande brasa? På valborgsmässoaftonen eldade vi glatt upp gamla fioler och cellor på löpande band. Det var fiolbyggare Thea som bidrog med "veden".

Men det är inte så farligt som det ser ut. Instrumentkropparna var visserligen äkta före detta instrument, men de var i sådant skick att de inte gick att laga på ett bra sätt och Örebro Violinateljé ville inte lägga dem på soptippen, för då finns alltid risken att någon glad sopletare hittar en fiol eller en cello där och vart går de då för att få den fixad? ...

Hur som helst så brann de vackert och bilderna blev så fina att jag ville rama in dem och sätta upp dem på väggen. En fiolkropp räddade jag från lågorna, så den fick bli del av "installationen". Nu pryder bilderna och fiolen väggen i torpet - till allmän förnöjelse och fasa.

Nu har jag skaffat mig ett badrum till torpet! Nåja, en "tvättmöbel" åtminstone. Den får plats i ett oanvänt hörn i rummet, mot dörren som går ut mot hallen, och som jag hela tiden har stängd. Av någon anledning har man tyckt det är bra att ha två dörrar in till det pyttelilla rummet.

Jag älskar mitt "badrum". Lite gammaldags, rostfärgat snirkel och allt i ett: tvättfat, spegel, tvålkopp, krok för handduken. Det finns till och med möjlighet att ställa en liten kanna vatten under tvättfatet, men jag måste hitta en i rätt storlek, för den jag har nu är jättestor.

Då var inomhuslösningen klar. I sommar ska jag försöka ordna en utomhusdusch i något lämpligt hörn av trädgården. En trätrall att stå på, en mörk plasttunna med en duschslang från, några duschdraperier ... det ska väl inte vara så svårt.

Min fina ladudörr. Sommartid står den mestadels öppen och kissarna smyger in där och tar skydd från solen. Smidet är fantastiskt. Gediget och vackert. Det är något speciellt med smide och falu rödfärg.

När köket fått nya pärlspontväggar och ny färg på köksluckorna, ska hyllor och krokar och andra dekorationer vara i smide. Inget billighetsproducerat fusksmide, utan rejäla doningar.

Nu har trakten besök av svanar igen, som är på väg norrut. I närliggande Tysslingesjön finns efter senaste räkningen 1521 svanar och fler lär det bli. Totalt brukar ca 8000 svanar passera Tysslingen så här års. Det är rätt mäktigt att höra denna massiva svankör trumpeta.

När jag gick in i torpet idag så var det faktiskt kallare inne än ute, så jag fick vädra in lite vårluft. Det droppade friskt av smältvatten överallt. Kan man hoppas på vår nu äntligen? ...