Jag är väldigt förtjust i den där tuppen jag har. Idag tyckte jag lite synd om honom för damerna och Lilla Pip hade gått och lagt sig redan vid 18-tiden och han stod själv därute, trots att vädret var jättefint.

Jag öppnade för honom så han kunde gå ut och picka och krafsa i gräset utanför. Han gick inte längre än någon meter från hönsgårdsdörren, men fick ändå lite annat att titta på. Bland annat mig med kameran, som synes.

Jag tror att han vaktar sin lilla familj. Det är därför han inte går längre bort just nu. Jag längtar till den dag då alla fyra kan få gå ut, men frågan är om den där flaxiga lilla pipen går att släppa lös. Jag riktigt ser framför mig hur traktens katter slickar sig om munnen.

Idag planterade jag ett vitt bollkryss, men glömde ta en bild så den kommer en annan dag. En del petunior och lobelia som gjort sitt fick gå i komposten nu.