Lilla Pip äter och växer och äter och växer. Redan en vecka gammal stoppade han i sig hela majskorn utan problem. Med två mammor som tävlar om att visa på mat, och när man är ensambarn, så är det lätt att få i sig det som behövs för att växa.

Han har redan börjat få fjädrar på vingarna, som han flaxar ivrigt med, och det sticker också ut lite stjärtfjädrar därbak. Inte lika dunig längre, men fortfarande väldigt söt. Jag säger han, men vet fortfarande inte om det är en hon eller han. Han har i alla fall lärt sig sprätta som värsta hönan, men det kanske bara är för att han har två mammor och inte för att han är en hon.

Hönorna lägger inga ägg än. Jag hoppas de börjar göra det snart, men de är väl fullt upptagna med den lilla. Någon som vet hur lång tid det kan ta?

Min andra djurfront - kissarna. När det regnar och är kallt kurar de inne, helst i en enda stor hög. Här syns alla tre - Mini, Lilla Lo och Skruffa.

Och ja, de kurar inne även när det är fint väder, men då kommer de åtminstone ut ibland och tittar till mig.