Jag är väldigt förtjust i den där tuppen jag har. Idag tyckte jag lite synd om honom för damerna och Lilla Pip hade gått och lagt sig redan vid 18-tiden och han stod själv därute, trots att vädret var jättefint.

Jag öppnade för honom så han kunde gå ut och picka och krafsa i gräset utanför. Han gick inte längre än någon meter från hönsgårdsdörren, men fick ändå lite annat att titta på. Bland annat mig med kameran, som synes.

Jag tror att han vaktar sin lilla familj. Det är därför han inte går längre bort just nu. Jag längtar till den dag då alla fyra kan få gå ut, men frågan är om den där flaxiga lilla pipen går att släppa lös. Jag riktigt ser framför mig hur traktens katter slickar sig om munnen.

Idag planterade jag ett vitt bollkryss, men glömde ta en bild så den kommer en annan dag. En del petunior och lobelia som gjort sitt fick gå i komposten nu.

 

Karin

14 augusti 2012 19:51

Traktens katter, ja. Men dina egna då???

 

Frejda

15 augusti 2012 09:16

Karin - de tillhör traktens katter. ;-) Skämt åsido: Skruffa och Mini har aldrig varit "jägare". Det enda Mini tagit in i sina unga år var en liten snokunge. Båda ingnorerar dessutom hönsen fullständigt. Lilla Lo har tagit fåglar så där är faran större, men hon har ju träffat Tor i full frihet och dessutom är hon ofta med vid hönsgården när jag pratar med dem, men hon har aldrig visat sig särskilt intresserad av Lilla Pip, men man vet ju aldrig, så henne får jag hålla koll på.

Däremot drar det omkring åtminstone tre av grannens katter i min trädgård och dem litar jag inte ett ögonblick på.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...