Jo, det är precis det som det är. Det här är min sallad för några dagar sedan. Idag såg jag att en av salladssorterna i blandningen dessutom hade blivit till två höga, tjusiga torn.

Så det jag inte äter kan jag i alla fall förundras över när den växer över alla bredder i gröna, knorriga, snirkliga former.

 

Judith

20 augusti 2012 20:42

Hej! Hittade din blogg av en slump! Du skriver och lägger upp så inspirerande texter och bilder så jag återvänder till ditt torp gång på gång! Jag läser och lär och inspireras!

 

Frejda

21 augusti 2012 10:33

Judith - Men tack! Vad snällt! :-)

Du är så välkommen att läsa. Bloggen har varit min "torpdagbok" sedan hösten 2008 (jag köpte torpet våren 2008), men det är några som hittat den och läser. Det tycker jag är roligt. :-)

 

Linda

22 augusti 2012 13:25

Sallat är verkligen vackert! I synnerhet de där höga tornen som börjar blomma - så tjusiga :)

http://krukmakerskan.blogspot.com

 

Frejda

22 augusti 2012 14:12

Linda - jag undrar hur länge man kan äta dem? Till slut brukar det ju komma ut en vit vätska ur bladen när man bryter av dem. Går den att äta? Är det fortfarande gott månntro?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...