Varje morgon går jag upp strax före klockan sex för att öppna hönshuset för den lilla hönsfamiljen och ge dem lite mat.

Så dags är allt fortfarande daggvått, oavsett väder, och solen har ännu inte hunnit upp så högt, så ljuset är lite speciellt - alldeles mjukt på något vis. Det är gott att se och kommer att kännas fint att skörda framåt hösten.

Här har jag precis kastat lite överbliven, gammal hönsmat på komposten och passade på att ta en bild på en del av odlingen från "baksidan". Gräset är oklippt, men man ser hur allt växer. Gråmalvan vid växthuset, det galna lammörat vid den blå tunnan, krassen som börjar komma, malörten till vänster i bild, grönsakerna i pallkragarna, ja, till och med sparrisen i förgrunden.

 

karin

8 augusti 2012 13:36

Det ser mycket vackert och ambitiöst ut. Framför allt de stora blommorna. Men det saknas en katt eller en liten pip.

 

Frejda

8 augusti 2012 20:17

Karin - Mysigt och vildvuxet, i alla fall ... ;-)

Om jag fått som jag velat hade hönorna och tuppen spetat runt där och ätit mask, men nu vågar jag inte släppa ut dem med den lilla (än) eftersom det finns så mycket hungriga kissar i området (inte bara mina). Men Lilla Pip växer ju för var dag som går så vi får se om de inte kan få börja gå ut i slutet på augusti. Tor har ju kollat läget och är duktig på att ta hand om de sina.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...