Det var mycket som hade fått höga snömössor när jag var ute i helgen och hälsade på torpet. Pumpen till exempel. Den mössan sitter till och med lite käckt på svaj.

Mina schersminbuskar knäade under snömassorna, men jag vågade inte peta på dem. Risken är nog snarare att jag bryter sönder grenarna än att jag hjälper buskarna lätta från marken.

De äppleträd jag kunde nå utan att pulsa i djup snö fick några puffar med piasavakvasten. Det mesta av den snön rasade ner över huvudet på mig. Som tur är såg det inte ut som om träden tagit skada.

Jag stod en lång stund och tittade på mitt stora, fina päronträd, som jag måste ta ner i vår. Eller rättare sagt: be om hjälp att ta ner. Bäst är nog att fälla trädet innan saven stiger, så kan man hugga veden när det är mindre snö. Jag måste fråga grannarna Åsa och Tayeb om det är OK att jag fäller trädet på deras tomt. Den är tom, så det finns ingenting som kan skadas där, till skillnad från om jag skulle försöka fälla det in i min trädgård. Då riskerar torpet att få sig en smäll.

Jag måste fundera på vad jag ska ersätta päronträdet med, för tar man ner ett träd så ska man se till att det kommer ett nytt. Enligt min filosofi, i alla fall.

 

Skogshuldran Titti

15 februari 2010 17:03

När det nu äntligen har blivit en "riktig" vinter, så är förhoppningarna om en "riktig" sommar gigantiskt stora!
Torpet ser ut att ha mått bra där det ligger så fint inbäddat i snön.

http://skogshuldran.bloggagratis.se

 

Frejda

15 februari 2010 17:33

Skogshuldran Titti - Jo, torpet mådde finfint. :-)
Undrar om det vi bygger idag kommer att stå helt och fint lika länge som torpet (som stått där sedan 1792).

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...