Imorse när jag gick ut i trädgården låg frosten över gräsmatta, växter och träd. Ute i odlingen hade kylan tagit de sista av bladen i pallkragarna och i landet, så det blev bråttom att ta hand om den sista skörden.

Även om bladen såg lite ledsna ut (ovan ett av squashbladen i landet) så hade grönsakerna klarat sig bra. Imorgon tar jag hand om det sista - morötterna.

I växthuset har tomaterna, gurkan och chillin klarat sig fint. Den gula paprikan som jag skrev om tidigare visade sig vara gul chilli. Gissa om jag blev förvånad när jag bet i den - het som tusan! När jag förvånad kollade den lilla skylten som kom med plantan (jag kunde ju ha fattat fel) stod där att det var gula minipaprikor. Jag ska ta ett litet snack endera dagen med Plantagen om deras märkning av plantor ...

Jag förstår lite hur gamle Stolt måste ha känt sig när skörden var inne - trygghet för vintern. Man kommer så lätt långt bort från den känslan idag när man bara kan gå till affären och köpa sina grönsaker och rotsaker. Den stora vinsten för mig är den fantastiska smaken och känslan av att ha fått skörda det man odlat själv. Och att veta hur det är odlat, utan gifter och besprutningar.