Sol mot en faluröd vägg. Värmen gör att snön på taket glider neråt och istapparna börjar droppa. Fåglar kvittrar med omisskännliga vårtoner(!) - det är ju ändå mars imorgon. Någon sa att det skulle bli tidig vår i år. Jag hoppas, hoppas.

När jag kom ut till torpet idag hade snälla grannen Kalle varit i trädgården med snöslungan och gjort fina gångar till alla ställen jag kan tänkas vilja besöka. Inget pulsande i snön om jag vill hämta ved. Fri väg för snabba dassbesök. Och gräsmattan lyste grön på vägen fram till torpdörren.

Idag har jag botaniserat i traktens stenutbud. Stenar ska ju blandas med det mattsvarta kakel jag gjort på keramikkursen när jag kaklar över vedspisen i köket. Jag hittade fantastiskt vackra stenar, men eftersom mycket i trakten är skifferbaserat så är det viss risk för att de inte är så nyttiga. Grannen Bims, Kalles sambo, ska ta med en geigermätare(!) nästa helg, så då ska vi kolla om jag vågar sätta upp det jag hittat eller om jag måste leta andra stenar. Å andra sidan så ska jag ju inte äta på dem ...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...