Före dagens insats.

Efter dagens insats: kant runt rabatten mitt i odlingen. Lite svårare för gräset att ta sig in och mycket lättare att klippa med gräsklipparen runt kanten. Och mycket prydligare.

Tor vaktar ingången till hönsgården. Senare var han ute på en promenad i det fina vädret som kom under kvällen. Och jagade insekter sådär galet som bara han kan.

Imorse när jag öppnade hönshuset och gav dem mat så kom både Siv och Freja ut. Jag passade då på att titta i redet hur många ägg de ligger på. Det är två. Så nu hoppas jag att de får varsin kyckling efter allt detta ruvande. I värsta fall blir det ingen.

Lite suddig bild, men den är jättefin. Jag fick denna solcellskula av grannen Thea som tack för katt- och växthusvakteri under två och en halv vecka då hon bland annat gjorde italienska alperna. Jag satte upp den imorse och nu lyser den jättefint framför torpet.

Igår sken solen så då klippte jag gräset och tog en bild på glada sommarfötter i nyklippt gräs. Det var tur att jag klippte igår för idag har det regnat - igen.

Jag har lite utemöbler att måla så jag får väl försöka göra det under tak i carporten. Bara myggen håller sig på avstånd. De är verkligen ettriga i år. Hela jag är full av myggbett.

Dagens frukost (och troligen även morgondagens frukost). Serveras idag med keso. Gott.

Igår krattade jag ut lite gammalt nedtrampat hö i hönsgården och gav Tor, Siv och Freja lite nytt underlag att krafsa runt i. 

Imorse, när jag öppnade hönshuset för att servera dem frukost, gick jag ett varv runt hönsgården och upptäckte då ett hål i nätet. Det såg inte ut som om någon brutit sig igenom nätet, om det inte är så att denne någon haft med sig en plåtsax och klippt upp ett hål. Men nu förstår jag var igelkotten kom in.

Det jag också börjar förstå är vad Tor gjorde under redet för ett par dagar sedan. Det regnade och jag trodde att han tog skydd för regnet, men tyckte det var konstigt att han inte gick in i hönshuset som han brukar, utan tryckte in sig under redet. Jag tror faktiskt att han vaktade hålet mot inkräktare. Kanske var han trött på att igelkotten tog för sig av deras mat.

Nu är hålet i alla fall lagat.

För ett år sedan undrade jag vad det var för ogräs som tittade upp överallt: http://frejdastorp.bloggagratis.se/2011/06/27/5699546-ogras/. Jag ryckte bort det, men en bloggvän påpekade att det är en vallmopion, så i år har jag låtit dem vara. Och nu blommar de och är jättevackra. Det syns inte riktigt på bilden, men inuti blomman är det en lila botten.

Idag var Tor ute på långpromenad i trädgården. Han upptäckte nästan hela trädgården, inklusive hörnet längst bakom stugan, och jag försökte hålla lite koll på honom, men det var inte så svårt för han gol hela tiden. Han talade antagligen om allt nytt han såg. Här kollar han in torpstugan. Så söt.

Detta är "avrättningsplatsen" för mina liljebaggar. I år tänkte jag få njuta av blommorna på mina liljor så jag för en kamp mot liljebaggarna. Ser jag dem så hamnar de mellan dessa två tegelstensbitar. Lite synd är det att dessa baggar är så destruktiva, för de är väldigt vackra, lackröda som de är. Men vad gör man?

Jag har alltid tyckt om den blå färgen på lobelia, men har aldrig lyckats hålla liv i dem.

I år blir det ett nytt försök. De sålde en färdigpackad påse med 10 plantor på torget för 50 kronor, så jag slog till. Jag fick tipset att inte sätta dem för tätt - minst 10 cm mellan varje planta. Så nu sitter några av plantorna i en zinkhink, några i en kruka med petunior och några har inte hittat ett hem än, men det blir väl i någon rabatt som behöver en färgklick.

Än så länge lever de i alla fall. Nu hoppas jag att jag får behålla finaste blå färgen ett tag till i trädgården.

Det är grått och mulet och regnet hänger i luften. Åsktrycket känner man också av så det kommer väl att braka loss ikväll eller imorgon.

I pergolan blommar min ros. Jag trodde det var en Flammentanz, men så var det inte. Dessa är rosagula, rejäla och väldigt vackra. Jag minns att jag fick två klätterrosor ett år av mor och far. En var en Flammentanz och en en rosa som jag glömt namnet på. En av dem dog och jag trodde det var den rosa, men jag hade visst fel.

Jag köpte ju också barrotade sticklingar från Odla.nu. Alla utom silveraxen tog sig. Detta är stjärnflockan som till och med blommar nu. Den är betydligt lägre än vad de kommer att bli så småningom, men den klarade sig i alla fall. Rysk martorn, vit stäpplilja och en näva har också tagit sig.

Ett av mina projekt när solen sken för några dagar sedan. Längst bak, täckt av fiberduk är min sparrisodling.

De två små pinntornen som kommer sedan är mycket sent sådda sockerärter. Går det så går det. Annars får jag väl komma igen lite tidigare nästa år.

Och i förgrunden ett annat sent projekt: bönor. Jag äter inte så mycket bönor, men skulle vara väldigt nöjd om jag bara fick se dem blomma för blommorna är supervackra - mörklila och vita.

Vid sidan av böntornet växer min pepparrot. Muren på andra sidan är ett försök att stoppa framfarten hos smultronen. Det kommer troligen att gå sisådär, men den är rätt dekorativ åtminstone.

Årets första färskpotatisskörd. Den bjöd jag ett par vänner på i torsdags.

Då blev det örtugnsbakad färskpotatis: lägg potatisarna i en form, klipp över massor med blandade färska örter och drissla över lite olivolja. På med rätt mycket flingsalt. Blanda ihop allt och kör i ugnen på 225 grader tills potatisarna är gyllenbruna utanpå och mjuka inuti.

Uppskattat av både människor och höns.

Det som gjorde mig gladast idag var en tokig tupp som sprang i zig-zag över gräsmattan och jagade insekter.

Nu blommar plymspirean i vackra, vita, fluffiga toppar. Jag har alltid tyckt att de ser ut som vintervita små granar. Den nya spirean, som jag fick av min arbetskamrat Eva, blommar också lika fint, men den är mycket lägre. Det tar säkert ett år innan den är uppe i höjd.

Inne i de fluffiga blommorna är det fullt av liv. Humlor och bin och andra insekter surrar runt där och förser sig med nektar. Det är som om hela busken surrar av liv.

Nu blommar flädern för fullt. Väldigt vacker, men alldeles full av löss, så den känns inte så inbjudande att plocka och göra saft av. Jag ska kolla min grannes fläderbuske. Den kanske inte är lika drabbad.

Regnet faller varje dag, men just nu skiner solen. Jag hoppas att det ska torka upp lite i gräsmattan så att jag kan klippa den, för det behövs verkligen nu.

Mina ruvande hönor oroar mig lite. Imorse hade Siv tagit Frejas plats i hörnet och Freja låg bredvid. När jag lyfte på henne hade hon inga ägg under sig. Siv hade alla och det går inte att skilja på vilka som ruvats längre och vilka som ruvats kortare tid. De började ju ruva med några dagar emellan så kycklingarna kommer inte att kläckas samtidigt nu. Vad händer då? Tar de hand om dem som kläcks senare också eller struntar de i dem när de första kommit?

Jag kanske oroar mig i onödan. Det kanske är bäst att bara låta dem hållas. De har säkert gjort detta förut.

Nu blommar det vackert här och där. I pergolan sprider två penséer färgprakt i en keramikskål som jag gjort och kasserat för att jag inte tyckte den blev bra. Men den fungerar ju som blomkruka. Bredvid tittar en keramikorm upp. Den var jag mer nöjd med.

På pergolans sidor har jag försökt sätta klematis och nu verkar de ta sig. På ena sidan växer en lila klematis som ännu inte blommar, men som letar sig uppåt med kraft. På andra sidan blommar en klematis med fina rosa blommor. Den är ännu inte så hög.

Och vid växthuset växer en av mina lammöron så det knakar. Den kommer att blomma med vacka lila blommor på höga stänglar.

Det har regnat hela dagen. Igen. Nu ser det ut som om det blinkar fram lite sol så det finns hopp om att kunna fixa lite mer ute om en stund.