Min fina höna Freja finns nu bara i minnet. Hon somnade in, lugnt och stilla, i måndags.

Jag vet inte varför, men hon har ju varit lite ur form på sista tiden, sett lite skruffig ut och nästan inte sett något. Tor har vallat henne ute på gräsmattan och sett till att hon får mat och vatten.

Nu var det tydligen dags för henne att lämna oss. Jag är glad att jag hann komma hem från mina dagar på västkusten.

Jag hoppas hon haft det bra hos mig. Jag saknar henne - klurig och smart, vänlig, tillitsfull. Älsklingshönan. Så ledsamt.

Hon var också en duktig mamma till Loke, tillsammans med Siv. Freja längst bort i bild.

Tor har varit lite sökande de här dagarna. Jag tror han kände sig ensam eftersom Siv ligger inne hela tiden. Hon ruvar envist vidare på ett trasigt ägg. Jag måste få ut henne mer.

Freja fick en liten grav på en fin plats i trädgården.

Kissarna var med.

Jag tror detta är sista bilden jag tog på Freja. I full frihet i trädgården, där hon pickade i sig gräs och annat grönt, gick på promenad med Tor och låg och putsade sina fjädrar i solen.

 

karin

25 juli 2013 14:22

Jag beklagar och lider med dig. Jag tror att hon hade ett mycket bra liv och fin fck en fin sista viloplats. Hon var tydligen även Tors favorit eftersom han går och letar.
Karin

 

Frejda

27 juli 2013 00:09

Karin - Tack. Man blir så ledsen när en så fin och snäll höna inte finns längre. Det verkar Tor tycka också. Jag försöker få Siv att lämna redet för att vara lite mer sällskap åt honom. Hon har ju inget att ruva på längre.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...