I helgen var jag och hälsade på Loke hos syrran (hans nya "matte"). Tors, Sivs och Frejas ohängde son.

Han är förbaskat snygg, men verkar mest springa omkring och bråka, ibland så till den milda grad att syrrans "stortupp" Ceasar jagar honom. Men han verkar inte hänga läpp (näbb?) för det utan bråkar vidare.

Jag letar efter ett par silkeshönor till honom, men det går trögt. Han har i alla fall sällskap av den lilla vita hönan som flyttade in hos mitt hönsgäng i vintras. Hon ser inte så vit ut längre, nu när hon är lite äldre, men har en fin teckning i fjädrarna.

Jag passade också på att handla från syrrans och hennes mans slutförsäljning av lökar och knölar. Jag kom hem med dahlior, liljor, stockrosor, gladiolus och en dubbelrudbeckia. Och så några jättedaggkåpa som ska vara vid carporten och dölja några fula stubbar efter granhäcken som var där förut. Det blir nog fint. Nu ska jag bara få ner dem i jorden.

Igår var vädret fantastiskt varmt och fint så jag passade på att klippa nästan hela gräsmattan, som blivit väldigt långhårig. Det är jag glad för idag för det har småregnat hela dagen.

 

Lillsyrran

29 maj 2013 23:04

Det har sina nackdelar att vara silkestupp när det regnar, de andra hönsen såg ganska normala ut, medans Loke mest såg ut som en halvdränkt pingvin med päls! :D

 

Frejda

30 maj 2013 15:18

Lillsyrran - Ja, jag vet. Och inte går de in heller, utan ska stå därute i regnet och spana. Man kan ju moissa något intressant ... Och så ser de lite lagom deprimerade ut ...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...