Förra året fick jag en rönn-sumak (Rhus typhina) av syrran som jag raskt hittade en plats för framför torpstugan och planterade. I våras trodde jag att rådjuren gjort processen kort med den, för de hade gnagt bort det mesta. Där stod en sorglig pinne kvar och såg eländig ut.

Men oj, vilken växtkraft det fanns kvar! Nya skott slog ut och växte till sig med rasande hastighet och nu ser den ut så här.

Rönn-sumaken är så fin, nästan som en exotisk liten palm, för när den blir lite större så sitter stora rejäla blad upptill i ett palmliknande bladrufs och de kala stammarna är som täckta av en sammetsliknande brun yta - alldeles lena att känna på.

Nu väntar jag på att den ska slå massor med rotskott så att jag får en liten palmdunge.

 

Lillsyrran

17 september 2010 21:26

Jag har fler plantor om du vill ha. :)

 

Frejda

17 september 2010 22:51

Lillsyrran - Jaaaa! :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...