Förra året fick jag en rönn-sumak (Rhus typhina) av syrran som jag raskt hittade en plats för framför torpstugan och planterade. I våras trodde jag att rådjuren gjort processen kort med den, för de hade gnagt bort det mesta. Där stod en sorglig pinne kvar och såg eländig ut.

Men oj, vilken växtkraft det fanns kvar! Nya skott slog ut och växte till sig med rasande hastighet och nu ser den ut så här.

Rönn-sumaken är så fin, nästan som en exotisk liten palm, för när den blir lite större så sitter stora rejäla blad upptill i ett palmliknande bladrufs och de kala stammarna är som täckta av en sammetsliknande brun yta - alldeles lena att känna på.

Nu väntar jag på att den ska slå massor med rotskott så att jag får en liten palmdunge.