När jag var i torpet 28 februari stod den lilla muren upp. När jag kom dit 24 mars låg den ner, som om något puttat på den, och så kanske det är. Ett rådjur eller en älg?

Men ingen skada skedd. Jag lyfte bort stenarna. De ska ju ändå bort när jag gräver upp området bakom den lilla muren och gör en stor rabatt av den lilla rabatten, liljekullen och tulpanträdet.

På trädgårdskursen har vi fått perennlistor: "måste-ha", för skugga, för soligt och torrt, marktäckande för soligt och torrt, marktäckande för sol/halvskugga och vintergröna växter för skugga.

Jag har ett skuggigt hörn bakom ena ladugaveln. Enligt listan skulle t.ex. följande kunna trivas där: jätterams, jättedaggkåpa, julros, vissa nävor, akleja, ormöga och en mängd andra som jag inte vet hur de ser ut. Växter på listan som jag redan har där är plymspirea, funkia, astilbe och blåsippa.

När Mini började kliva över prasslande plastpåsar, rootrainers och krukor för att komma upp i fönstret var det inte mycket annat att göra än att bereda henne en lite väg fram till fönsterbrädan och en plats där hon kan ligga och spana. Hon verkar tycka om solen, precis som matte.

På trädgårdskursen i onsdags började vi rita in det vi vill sätta på olika ställen. Jag funderade bland annat på carporten. Längs med ena sidan fanns förut en förskräckligt ful granhäck som jag tog bort för ett par år sedan. Sedan dess har där varit tomt, för jag har inte kunnat bestämma mig för vad som passar. Antingen buskar eller något som klättrar, men inget som spretar in och repar bilen.

På ena kortsidan växer en kaprifol, i behov av uppsnyggning. Nu tänkte jag att det bästa kanske är att fortsätta på kaprifoltemat och köra det på långsidan också. Och framför blir det nog en radda med limegrön daggkåpa så att det blir lite fyllnad i botten. Då får jag väldoftande blommor på försommaren och framåt sensommar och höst har jag fina bär på kaprifolen. Och så får daggkåpan bilda frodig bas. Hoppas bara den trivs där nu.