När jag var ute i torpet för ett par helger sedan så passade jag på att ta lite höstbilder. På marken låg fortfarande många äpplen kvar, så jag kunde plocka en påse till hönsen. Resten kommer att gå åt till våren för fåglarna och rådjuren äter av dem.

Bäcken som delar av mot grannarna Åsa och Tayeb (mitt gamla hus) var full med vatten. Det var allt regnet som gjorde att den såg ut som en kanal i Venedig.

Rabatterna vid torpstugan vissnar ner. Där växer kärleksört, dagliljor och allium. Bladen ligger ner nu och skiftar i gult.

Jag vet inte vad denna växt, som bildar häck mot grannen, heter. Kanske är det häggmispel? Någon som vet?

Hursomhelst så ser bladen ut att glöda i solen nu. Svårt att återge med ett foto, men det är vackert. Som guldpengar i grenarna.

Inte hos mig utan hos grannen Thea. Äpplen och fläderbär på en gammal bräda.

I odlingen har pallkragarna fått täcken av bladrens efter skörden. Alltid ger det väl något tillbaka till jorden inför vårens sådd och plantering.

 

Kari

3 november 2012 05:57

Hej!
Trevligt att höra från dej. Det blir til att jag och mest bloggar från torpet. Men nu är det en stilla period. Novemer. Ser främ imot advent. Ha det godt!

http://kariogjon.blogspot.com

 

Frejda

9 november 2012 20:46

Kari - ja, så är det för mig med, men så har jag ju också en torpblogg. Mest om torpet, alltså, och då blir det lite tunnare med inläggen på vintern. November är ingen favoritmånad heller.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...