I torpet blommar nu fler vårblommor - krokus, scilla i mängd, tussilago och tibast. Det är så fint. När jag var ute i torpet igår och gick omkring och kände solen värma så tänkte jag att den miljön nog många gånger är min räddning. När livet bjuder på stress och oro och tokerier, då kan jag andas ut i min torpträdgård.

Krokus har jag nu i lila, gult och vitt.

Tibasten börjar visa sina fina små blommor på bar kvist. Jag funderar på berberisen som tydligen växer mitt i min tibast. Kanske borde jag beskära den lite så att den inte tar över min tibast. Men jag vill gärna ha den kvar, för den blir så fin på hösten.

Tussilagon blommar nu - som små solar. Men jag inser också att de inte är så fina längre fram då de blir till ett besvärligt ogräs med stora blad. Dessa små blommor växer ovanpå en presenning som jag täckt en del av odlingen med, så när jag tar bort den tar jag nog bort den lilla jordhögen där tussilagona växer.

Nu har jag fått en gödselleverans - 20 säckar kogödsel, levererade hem till odlingen av Lions Kilsbergen. Det är inte dyrt, det är bekvämt med hemleverans och pengarna går oavkortat till bra saker, som synvård i U-länder, forskning och annat. Gödslet är dessutom godkänt för ekologisk odling. Bra för alla.

Och här är den lilla kärran jag köpte. Den ska få en liten "långsamt-gående-fordon-triangel" på baksidan, för jag lär inte få köra fort med den.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...