Vid mitt februaribesök i torpet upptäckte jag att jag glömt denna lilla vattenkanna i en av rabatterna. Den syntes väl inte så bra i höstas, men nu lyser den upp.

Vintern går hårt åt en del annat. Jag glömde tydligen en keramikpinne i örtagården, som talade om att här växer det gräslök. Den andra halvan av pinnen ligger under snön. Men jag kommer nog att fatta var gräslöken växer ändå.

Mitt vacka gräs är ståtligt året runt.

Temyntan är också snygg, även i torkat tillstånd. Om sommaren är den fantastiskt röd och vacker och jag hoppas att den spridit sig ännu mer för den lyser verkligen upp.

Nu börjar jag bli lite odlingssugen igen ...